"Nudging" (sv. puffa/knuffa) är ett verktyg inom beteendeekonomi som subtilt påverkar människors beteende genom att förändra miljön. Från början handlade begreppet om hur vi kan fatta bättre ekonomiska beslut som är mer förnuftsbaserade än på känslostyrda. Nugding kan till exempel i ett samhällskontext användas för att öka villigheten att betala skatt. Men är då nudging något som vi kan använda inom undervisningen? Som en ny studie i European Journal of Higher Education visar används ett flertal olika typer av nudging i mycket stor utsträckning inom undervisningen, men lärarna är oftast helt omedvetna om det.

Nudging syftar till att förändra beteende genom att påverka ett val utan tvång och utan att ta bort valfriheten. Tekniken är menad att underlätta att göra val som är fördelaktiga. Teorin som lades fram av nobelpristagaren Richard Thaler (Thaler och Sunstein 2008) grundar sig i att vi har två system som vi använder för beslutsfattande. Det första systemet är känslostyrt, omedvetet, snabbt och reaktivt. Det andra systemet, däremot, är medvetet, rationellt, reflekterande och därmed också långsammare. Av naturliga skäl används då det första systemet i störst utsträckning trots att det oftast står i konflikt med våra mål på längre sikt. Med hjälp av nudging kan vi då styras att istället använda oss av det andra systemet för att ta mer förnuftiga beslut. Om vi har ett val mellan ett wienerbröd och en morot vet vi att moroten är ett bättre val men vi tenderar nog oftast att välja det mindre nyttiga alternativet vid ett snabbt val. Nudging här kan vara att placera moroten i ögonhöjd. Att däremot avråda från wienerbrödet är inte nudging.

Forskarna kunde i studien identifiera 11 olika typer av nudging som lärarna använde, och delade in dem i tre kategorier; intuitiva, didaktiska samt planerade. Intuitiva "puffar" kommer naturligt för de flesta människor som en instinktiv reaktion i sociala sammanhang för att påverka beteendeförändringar. En sådan nudge kan vara att visa på en norm, en jämförelse med andra eller att ge beröm för en aktivitet. Människor sneglar gärna på vad andra gör för att avgöra vad de själva kommer att göra. De vanligaste intuitiva puffarna som framkom i studien var exempelvis att lyfta fram bra prestationer hos vissa studenter och som då borde få andra att ta efter. En annan typ av nudge som faller inom denna kategori är att påkalla uppmärksamhet genom att använda till exempel höjt röstläge, tydligt peka ut eller använda dramatiska pauser i föreläsningen. Ytterligare något som tillhör denna kategori är lärarens yttre, en viss klädstil kan signalera förtroende och seriositet medan andra kan ha motsatt effekt.

Den andra kategorin didaktisk nudging var något som de flesta lärarna använde då de sammanfaller med didaktiska tekniker som de redan använder. Som exempel nämns återkoppling, övervakning, påminnelser med mera. Återkoppling är som vi vet ytterst viktigt för lärande men det kan också användas för att förändra ett beteende. Exempel på en nudge i samband med återkoppling är komplimanger. En annan typ inom denna kategori är en nudge som ändrar beteendet genom att relatera den till ett mål, som när läraren tydligt uttrycker meningen med en uppgift — varför den görs. Påminnelser i form av "att-göra-listor" var en nudge som en del lärare ansåg vara effektiv. En didaktisk nudging-teknik som användes av några lärare var förankring (eng. anchoring) vilket går ut på att använda en referens som får en uppgift att verka sämre eller bättre. Exempelvis, en lärare bad sina studenter att utföra fyra av sex övningar i syftet att fyra övningar skulle verka mindre arbetsamt.

Den sista kategorin, planerad nudging, var den minst använda bland lärarna då den kräver förberedelser och inte kan komma spontant. En typ av nudging inom denna kategori är att låta studenterna själva sätta upp sina mål och deadlines inom kursen vilket hjälper dem att nå sina mål. En annan typ av planerad nudging är när läraren ger studenterna en identitet inom ett framtida arbetsfält, till exempel genom att utforma lektionen som ett möte där studenterna får föra protokoll. Inom denna kategori räknas även förändringar i den fysiska miljön. Att exempelvis möblera om i lärosalen kan medföra att studenter kommer närmare läraren och känner att de får mer uppmärksamhet.

De intervjuade lärarna i studien hade oftast ingen aning om vad nudging innebar eller att de faktiskt gjorde det. I många fall visade det sig att lärarna puffade studenterna i fel riktning, mot ett oönskat beteende. Ett exempel var att tala om för studenterna att på förra årets kurs började de att läsa alldeles för sent inför tentan. En sådan nudge tenderar att istället bli självuppfyllande då sen inläsning kan tros vara normen. En annan var att kalla studenterna för elever vilket gjorde att de föll tilllbaka på en gymnasienivå i sin studieteknik.

I studien djupintervjuades 32 lärare och 15 studenter från tre olika lärosäten i Nederländerna. Dessutom gjordes observationer i lärosalarna under lektioner. Syftet var identifiera nudging som lärarna använde sig av. Nudging noterades utifrån kriterier som definierats av Hansen (2016).

Idag används nudging flitigt av företag, regeringar och andra beslutsfattande organ. Det finns dock få studier om hur nudging används inom högre utbildning och vilka effekter det har. Men det betyder inte att nudging inte används inom undervisningen, tvärtom visar studien att det är väldigt utbrett.

Kommentar: Som studien visade använder lärare i stor utsträckning nudging, ofta både omedvetet och utan att känna till själva begreppet. Här måste jag erkänna att begreppet var nytt även för mig men det fick mig att tänka efter, för visst använder vi ofta tekniken i undervisningen. Även om studien inte gav några svar på hur effektiv nudging är i undervisning och för studenternas lärande var det intressant att se att nudging ofta används. Intressant var också att nudging kan få en tydligt negativ effekt om det driver studenterna att fatta mindre bra beslut.

Då det nu är klarlagt att vi puffar våra studenter till att ta en mängd olika beslut återstår att se hur det påverkar deras lärande och resultat. Det ska bli mycket intressant att följa framtida studier inom området. Kan nya puffar utformas och användas för att förändra studenters beteenden?

Använder du nudging i din undervisning? I så fall, hur tror du det påverkar studenterna att ta förnuftiga beslut? I artikeln kan du läsa om fler tips på nudging som du kanske vill pröva i din undervisning.

Text: Mikael A Carlsson, Zoologiska Institutionen

Studien
Weijers, R. J., de Koning, B. B., Klatter, E., & Paas, F. (2024). How do teachers in vocational and higher education nudge their students? A qualitative study. European Journal of Higher Education, 1-19.

Nyckelord: Nudging, klassrumsinterventioner, inlärningsbeteende, högskoleutbildning, kvalitativ forskning

Referenser
Hansen, P. G. (2016). The definition of nudge and libertarian paternalism: Does the hand fit the glove?. European Journal of Risk Regulation, 7(1), 155-174.
Thaler, R. H., and C. R. Sunstein. 2008. Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth, and Happiness. London: Penguin.