Hemtentan stödjer akademiskt skrivande

En hemtentamen som examinationsform kan ha många fördelar och den har ofta använts för att studenter ska kunna visa varierande kunskaper och förmågor avseende komplexa frågor och situationer. Hemtentan innebär att studenter kan arbeta med en examination under en längre period, vilket ger flexibilitet i studierna. Att skriva en hemtentamen, vare sig det är på en särskild angiven tid eller inte, kan den utveckla studenters självständighet och akademiska skrivande.

Risk för fusk vid hemtentamen har alltid funnits, då studenter alltjämt kan samarbeta eller använda oegentliga källor. En hemtenta kräver ofta mer arbete från lärares sida eftersom uppgifter och frågor måste utformas och granskas på ett annat sätt än vad som krävs vid andra examinationsformer. Ett problem som uppkommit i och med fri tillgänglighet av AI-system som ChatGPT, är att traditionella essäfrågor enkelt kan besvaras och därmed medföra ökat misstänkt fusk. Olika sätt att minska det kan vara att kräva noggranna referenser med sidhänvisningar, att studenterna får redogöra för vilka hjälpmedel de har använt och beskriva hur de har använt dessa eller att till exempel följa upp hemtentamen med muntliga följdfrågor i Zoom.

Vid ett sådant uppföljande tillfälle kan utvecklande och kompletterande frågor om innehållet ställas och det blir dessutom en kunskapsutvecklande möjlighet för studenterna. Sker det i grupp får de också möjlighet att lära av sina kamraters innehåll och reflektioner.  Det kan vara mycket svårt att avgöra vad i innehållet som är konstruerat av AI eller av en student. Det är därför värdefullt att kursarbetslag överväger uppgifter och frågeformuleringar så att risken för fusk minskar.

Ett tips är att pröva uppgifter i en ChatGPT och se vilka lösningar och svar man får. Det kan ge idéer om hur uppgifter kan behöva omformuleras så att de fungerar i en hemtentamen. Ett annat tips är att sätta uppgiften i ett tydligt sammanhang och göra uppgiften mer individualiserad. Det kan till exempelvis ske genom en individuell fältstudieuppgift (som kan kontrolleras lokalt) eller att studenten ska utgå från ett eget exempel.

Studenten ska till exempel i uppgiften fatta egna beslut, göra egna val, använda sina egna erfarenheter eller anknyta till sina egna intressen. Ett annat sätt är att göra uppgiften mer komplex. Det kan till exempel innebära att man inför perspektiv eller omständigheter som studenterna måste förhålla sig till. Så fort tidigare uppgifter används ökar risken för plagiering. Det är därför viktigt att försöka skapa så originella uppgifter som möjligt så att studenter ges goda möjligheter att formulera originella svar.

I arbetet med att skapa unika uppgifter kan enskilda variabler bytas ut, till exempel begrepp eller numeriska värden. Det kan också handla om att försöka använda autentiska och aktuella exempel, eller att göra förändringar i uppgiftens kontext för olika studentgrupper för att utveckla sätten studenterna ska svara. Studenter kan också få möjlighet att använda och kombinera olika medier, som bild, ljud och film eller be studenterna ge egna exempel eller alternativa kontexter. Det kan till exempel handla om att låta studenter producera multimodala texter som möjliggör att de får analysera och (meta-) reflektera över specifika aktiviteter och kursinnehåll som tidigare behandlats vid kursens seminarium.

Undvik formuleringar där studenterna ska finna svar på frågor, försök istället att formulera frågor där studenterna ska skapa svaren själva. Utgå gärna från en lokal kontext, till exempel ett seminarium eller en tidigare muntlig examination. Det kräver en betydligt större insats från studenternas sida och prövar det som studenterna ska kunna i större utsträckning vilket stärker uppgiftsreliabiliteten. 

Ett annat sätt att öka reliabiliteten är att uppmärksamma studenters lärprocess fram till det färdiga arbetet. Då möjliggörs studentens arbete i delar fram till den färdiga slutprodukten och viktig återkoppling på studentens lärande kan ges. Kamratrespons kan också öka studenterna motivation att bli väl insatt i sin uppgift för att kunna besvara frågor på sin egen text. Om examination konstrueras som en process fungerar den som ett lärtillfälle och ger större underlag för bedömning av studenternas kunskaper och förmågor.

Eftersom en hemtentamen har speciella förutsättningar och studenterna har tillgång till litteratur och andra verktyg, är det viktigt att tydliggöra vad som är tillåtet och hur studenterna förväntas arbeta under examinationstiden.

Samlade tips från olika högskolor: 

• Ställ krav på noggranna referenser med sidhänvisningar.
• Ställ krav på att också kortare texter ska innehålla referenser.
• Ställ frågor där svaren helt eller delvis ska baseras eller tillämpas på lokala specifika kontexter.
• Ställ krav på redogörelser för vilka hjälpmedel studenterna har använt (inklusive AI) och hur de har använt dessa.
• Inkludera studenternas egna tankar, reflektioner och process i uppgiften.
• Etablera god lärmiljö– där studenter kan agera med akademisk integritet: hederlighet, förtroende, rättvisa, respekt och ansvar. 
• Vårda den akademiska lärmiljön.
• Följ upp muntligt med frågor i Zoom.

---

 

Alternativ till hemtenta

Vi lyfter här allmänt om synkron och asynkron muntlig examination och därefter några alternativa exempel på hur du kan variera dina examinationsformer om du funderar på alternativ till hemtentamen.

Hjälp oss lyfta fler goda exempel!

Våra tre exempel kommer från ämnesområden inom Samhällsvetenskapliga fakulteten, men CeUL:s projektgrupp för Examinationslyftet vid SU vill gärna få in fler exempel från andra fakulteter för att bredda exemplen till att inkludera fler ämnesdiscipliner. Mejla gärna ditt exempel till: ceul@su.se

 

---

 

Hur kan jag arbeta med synkron muntlig examination?

Den samtidiga (synkrona) muntliga examinationen används regelbundet inom olika kurser och program vid universitetet. Vid den synkrona examinationen, där lärare och student möts i realtid, kan läraren bestämma om studenterna ska få ha tillgång till olika lärresurser, det vill säga om examinationen ska vara en så kallad öppen-bok eller sluten-bokexamination. Den muntliga examinationsformen kan begränsa studentfusk och reducera risken för tekniska problem om den till exempel sker under seminarietid i lärosal. Det finns även fördelar som att man kan organisera muntliga examinationer synkront genom distansmötesprogram som Zoom. Den muntliga examinationsformen kan av lärare upplevas som tidsmässigt krävande vid bedömningen, särskilt när läraren ansvarar för att bedöma stora studentgrupper. Vid sådana omständigheter kan en lösning vara att anlita fler bedömare (till exempel doktorander, adjunkter) för att minska längden på själva hanteringen av examinationen. Det är då viktigt att man har utvecklat gemensamma bedömningskriterier, till exempel genom att använda en "Rubric", en slags bedömningsmatris som tydliggör olika nivåer av studenternas prestation i relation till det som ska bedömas. För exempel se lärarhandledning om feedback & betygssättning vid DePaul University. Studenter ska kunna visa kunskaper genom användning av olika teckensystem, både muntligt och skriftligt, men även visuellt. Med vissa justeringar kan tidigare skriftliga uppgifter om-designas till synkrona muntliga examinationer. I den muntliga examinationen kan studenter få möjlighet att visa såväl förståelsekunskaper som färdigheter och förmågor i professionsrelaterade moment på varierande sätt. Studenter kan både få möjlighet att visa förståelse för fakta och begreppskunskap, analysförmåga och förmåga till att göra syntes och värderingar samt att skapa nytt bidrag. Kommunikativa färdigheter av att muntligt tillämpa olika kunskaper blir med denna examinationsform underlag för lärarens bedömning.

Den icke samtidiga (asynkrona) muntliga examinationen kan också användas inom olika kurser och program inom universitetet. Vid den här asynkrona muntliga examinationen har läraren bestämt att examinationen ska vara en öppen-bokexamination. Studenterna har då tillgång till kursmaterial, Internet, och om så också anges, även tillgång till AI-baserade system. Vid en uppgiftsinstruktion till studenterna är det viktigt att läraren är noga med att ange på vilka sätt resurserna ska användas och att studenter får instruktioner om att de ska ange hur de har använt olika resurser för att färdigställa examinationen. För att förhindra fusk eller användning av otillåtna hjälpmedel, kan läraren dels begränsa arbetstiden för examinationen, dels utforma instruktioner och frågor så att studenterna behöver visa sin autonomi och att de kan uppvisa att de behärskar kunskapsinnehållet och har förmågor på högre kognitiva nivåer (till exempel analysfärdighet, syntetisering av kunskap, föreslå nya frågor eller angreppssätt). Uppgiftsdesign och frågor kan med fördel formuleras så att studenter får reflektera över kontextspecifika situationer, reflektera över sin egen personliga situation/kunskapsutveckling eller erfarenhet av innehåll i kursen. Den asynkrona examinationsformen är mindre lämplig för faktabaserade frågor som prövar studenternas memorerings- och förståelseförmåga. Vid sådana frågor kan svar enkelt hittas, klistras in eller kopieras från kursmaterial eller Internet. Frågorna bör istället kräva att studenterna, genom att de använder varierade teckensystem som tal, skrift och visualisering i till exempel en inspelad video, uppvisar kunskap och förmågor avseende komplexa och kontroversiella frågor. Frågorna kan möjliggöra att studenterna tillämpar fakta och begreppskunskaper, analyserar och tolkar data eller löser praktiska och ”autentiska” problem.

---

 

Tre examinationsexempel som kan inspirera!

Visualisering i kombination med case. Ämne: didaktik.

Muntlig individuell synkron examination på campus eller i Zoom.

Examinationen är tänkt som en del av kursens flera examinationstillfällen.
30 studenter som delas upp i fem grupper, sex studenter i varje grupp.
Tidsåtgång för läraren är 3 timmar på plats eller i Zoom. För studenterna 1—1,5 timme.

Det förväntade studieresultatet som ska examineras är till exempel att visa förståelse/reflektera över/redogöra för/tillämpa teorier/metoder. Lärarlaget skriver ihop fem olika scenarier för att undvika fusk, ett unikt scenario per grupp (sex studenter).

13—13.30	Grupp A. Lärare presenterar scenario 1 för studenterna och lottar en teori/metod var till varje student för att tillämpa på scenariot. De får 20 minuter på sig att göra en visualisering av tillämpningen på ett blädderblockspapper om man är på Campus. Visualiseringens form är fri, de kan använda text, bild, mindmap etcetera. Om examinationen genomförs via Zoom får studenterna använda valfritt program så länge de kan dela visualiseringen i Zoom.
13.30—14	Varje student får redovisa sin visualisering i fem minuter. Övriga studenter får kommentera. Läraren ställer följdfrågor om nödvändigt för att kunna bedöma det förväntade studieresultatet.
14—14.30	Grupp A får ta en kort bensträckare medan läraren delar ut scenario 2 till grupp B som kommer kl 14 och ger samma instruktioner som ovan. Grupp B börjar förbereda sig. Läraren går sedan tillbaka till Grupp A och avslutar så att alla studenter hinner redovisa och läraren hinner ställa de frågor som är nödvändiga.
14.30	Grupp B redovisar på samma sätt som ovan och examinationen fortlöper på samma sätt med alla fem grupper.

    
Rollspel i kombination med scenarier. Ämne: didaktik.

Muntlig individuell synkron examination i grupp, på campus eller via Zoom.

I en kurs i didaktik som har det förväntade studieresultatet […] "problematisera frågor och metodologiska upplägg utifrån teorier som behandlas i kursen används bland annat rollspel som examinationsform". Betygsättningen är U och G. Examinationen organiseras synkront i ett klassrum, alternativt via distansmötesprogram som Zoom. Syftet med rollspelet är att studenterna ska kunna utgå från någon annans perspektiv för att kreativt, självständigt och kritiskt hantera komplexa företeelser, frågor och situationer (jämför examensmål) genom att ta del av ett scenario (fallbeskrivning). Under kursens gång och vid seminarier/undervisning får studenterna bekanta sig med olika rollspelsövningar så att de blir förtrogna med vad som förväntas av dem. Läraren kan variera sammanhang (scenario) och roller som studenterna får spela. Även längden på speltiden bestäms och om särskild förberedelsetid behövs samt om studenterna ska ha tillgång till lärmaterial (öppen-bok-examination). I rollspelsexaminationen organiserar läraren så att studenterna dels blir motiverade för att lösa uppgiften, dels så att studenternas individuella prestationer avseende det förväntade studieresultatet går att identifiera och bedöma.

Rollspelsexaminationen består av att studenterna tar del av en kortare beskrivning av ett fall, ett scenario. Det beskriver ett dilemma eller professionsspecifikt problem. Studenterna ska problematisera frågor och ställa sin egen roll mot andras roller eller perspektiv. Studenterna får genom rollspelet visa att de förstår skilda teoretiska grundantaganden och metodologiska upplägg samt att de kan använda begrepp på professionsspecifika fall. I en studentgrupp om 25 studenter delas studenterna in i fem rollspelsgrupper. För att skapa likvärdiga förutsättningar distribueras informationen om gruppens scenarier ut vid olika tidpunkter så att tid kan avsättas till förberedelse och genomförande av rollspelet. De olika rollspelsgrupperna får olika scenarier (specifika problemområde) och studenter tilldelas olika roller. En bakgrundsbeskrivning ges skriftligen till studenterna som får tid att förbereda sig. Ett specifikt problemområde presenteras och rollspelets olika roller knyts till studenterna.

Didaktikkursens rollspel handlar om att en vetenskaplig ledare Dr Didaktikus samlar fem forskare som ska problematisera frågor och metodologiska upplägg för studier av professionsrelaterat problem ur olika teoretiska perspektiv. Läraren deltar i rollspelet och företräder den vetenskapliga ledaren Dr Didaktikus. Studenterna intar rollerna som forskare, vilka var och en företräder ett teoretiskt perspektiv. I rollspelet ska studenterna avgöra de olika rollernas perspektiv till exempel teoretiska antagande, begrepp, val av metodologiska upplägg samt argument för beslut. Läraren, som är Dr Didaktikus, introducerar ett specifikt problemområde som också varierar mellan grupperna. Under rollspelet ställer Dr Didaktiktus riktade frågor till de olika forskarna. Studenterna får själva välja fokus inom problemområdet och argumentera för olika syften, frågor och teoretiska och metodologiska upplägg. Vid bedömningen och betygsättningen använder läraren en kriteriebaserad matris.

Asynkront case inom juridik med konkreta källhänvisningar.

I en kurs i juridik används case som examinationsform. Det förväntade studieresultatet som examineras bland annat genom denna uppgift är “Med hjälp av relevanta metoder identifiera och tillämpa rättsregler och etiska principer på konkreta fall inom kursens sakområde.” Examinationen organiseras asynkront som en hemtentamen. Caset går ut på att studenten utifrån ett praktiskt scenario behöver identifiera de relevanta juridiska frågeställningarna. Baserat på frågeställningarna, behöver studenten sedan identifiera de mest relevanta rättsregler utifrån kursens rättsområden. Inom juridik innebär det att uttala sig om vilka paragrafer i vilken författning, till exempel 9 § marknadsföringslagen (2008:486), som är mest användbar för scenariot. Detta kan jämföras med källhänvisningar till kurslitteratur i andra ämnen som även inkluderar sidnummer. Nästa steg är att tillämpa dessa abstrakta rättsregler på scenariot och caset. Detta steg kräver god förståelse av de juridiska metoderna, god kunskap om rättsreglerna som togs upp inom kursen samt färdigheten att kunna förklara och applicera dessa i en konkret situation. Analysen presenteras sedan skriftligt till läraren och kan även inkludera kamratåterkoppling för att öka omfattningen av feedback till studenten. Genom att anknyta tydligt till kurslitteraturen och även kräva sidhänvisningar kan uppgiften inte enkelt utföras av andra personer än studenten eller nuvarande AI-program. En annan möjlighet är att hänvisa till seminarier eller föreläsningar vilket innebär att studenten även behöver delta i undervisningen.

---

 

Examinera kontinuerligt med olika examinationsformer

En salstentamen är alltid ett alternativ om risken för otillåtna hjälpmedel bedöms som stor, speciellt för kurser där kunskapen som ska examineras ligger på att minnas och förstå nivån i Anderson och Krathwohls utökade taxonomi. Kamratrespons (läs mer i artikel om stora fördelar med kamratrepsons i Aktuell högskolepedagogisk forskning), gruppexamination, praktiska uppgifter och prov, poster workshoppar, minute papers och laboration är andra examinationsformer som kan delvis utföras synkront, det vill säga läraren och studenter är närvarande samtidigt, antingen på campus eller på distans. Genom kontinuerlig examination (läs mer i artikel om kontinuerlig bedömning i Aktuell högskolepedagogisk forskning) kan olika examinationsformer kombineras vilket också ökar inlärningen och utvecklingen av studenternas förmågor.

Läs mer om kontinuerlig bedömning