Artikeln "Is students’ qualitative feedback changing, now it is online? av Sandeep Gakhal och Caroline Wilson rapporterar om en studie av skillnader mellan traditionella kursvärderingar i form av pappersenkät och kursvärderingar online vid ett framstående brittiskt universitet. Studien föranleddes av en uppfattning om att studenter var mer kritiska och mer oseriösa i sin återkoppling online än tidigare med papper och penna. Detta uppfattades som allvarligt eftersom utvärderingar av studenternas återkoppling ligger till grund för beslut om förändringar av undervisning och lärandeformat. Artikeln inleds med en litteraturgenomgång av tidigare studier som visar att studenter generellt ger längre och mer detaljerad återkoppling online, att tonen i kommentarerna varierar stort online, med förekomst av oprofessionella och rent oförskämda kommentarer. Risken är stor att lärare som får negativ återkoppling upplever negativa känslor, vilket ökar risken för att de genomför obefogade ändringar. Detta förstärker enligt författarna behovet av att förstå konsekvenserna av att samla in återkoppling online. Författarna gör i sammanhanget en koppling till den utbredda användningen av sociala medier och den kränkande ton som där kan grassera på grund av mediets anonyma natur.
Femtiotvå kursmoduler utvärderade online år 2015—16 jämfördes med 52 moduler utvärderade med papper och penna år 2014—15, och som kontroll utvärderades ytterligare 52 moduler med papper och penna år 2015—16; sammanlagt 156 moduler spridda över fyra fakulteter. Fritextssvaren analyserades såväl kvalitativt som kvantitativt. Inspirerade av tidigare analyser av användning av social media tillämpade författarna "Uses and Gratifications Theory" tillsammans med Maslows behovshierarki i syfte att utveckla ett ramverk för kategorisering av studentkommentarer. För utvärdering av data användes en rad statistiska test.
Studien Sandeep Gakhal & Caroline Wilson (2019) Is students’ qualitative feedback changing, now it is online?, Assessment & Evaluation in Higher Education, visar flera spännande resultat men tre av dessa framhålls som viktigast av författarna. För det första blir kvaliteten på studentåterkoppling inte sämre av en övergång från kursvärdering med papper och penna till kursvärdering online. För det andra fortsätter studenternas återkoppling att främst handla om grundläggande behov, såsom studieresurser, oavsett vilken metod som används för kursvärdering. Slutligen bekräftar dock studien att ett litet antal kommentarer online har opassande och oförskämt språkbruk. Resultatet från studien har viktiga konsekvenser för policybeslut inom den högre utbildningssektorn, och antyder också att studenterna behöver vägledning om att ge konstruktiv återkoppling.
Kommentar: Studien är ett bra exempel på att det finns viss koppling mellan vilket format som används för insamling av studentåterkoppling och innehållet i densamma. Den visar därför också på vikten av att utvärdera dessa skillnader ordentligt och systematiskt vid varje övergång från ett format till ett annat. I synnerhet detta med att lärare har lätt att ta åt sig av några få mycket negativa återkopplingar blir viktigt ifall dessa blir fler online. Metoden som tillämpats i studien har såväl hög validitet som reliabilitet och kan med fördel tillämpas av andra universitet och högskolor som står inför att gå från kursvärdering med papper och penna till kursvärdering online.
Text: Sven Isaksson, Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Studien
