Akademisk integritet (eng. Academic integrity) är ett begrepp som ofta används inom universitetsvärlden. Det innebär att personer som arbetar vid universitetet (studenter, forskare, professorer och administrativ personal) åtar sig att producera autentiskt innehåll samtidigt som de respekterar ett neutralt vetenskapligt synsätt. Med andra ord kopplas akademisk integritet till akademiska grundvärden. Med akademisk integritet tar man specifikt hänsyn till författarskap och hur vetenskap genereras. Det är därför det är nödvändigt att motverka plagiering, fusk, förfalskning av dokument och se till att alla studenter kan använda sig av referenser på ett korrekt sätt.

När det handlar om tentor eller avhandlingar som ska skrivas, blir de etiska frågorna grundläggande under studiegången, särskilt i en tid då studenter har tillgång till information på Internet och digitaliserat material. I en artikel i tidskriften Assessment & Evaluation in Higher Education, presenterades år 2019 en studie om akademisk integritet vid trettionio lärosäten i Australien och fem i Nya Zeeland.

Undersökningen jämförde de olika universitetens strategier för att implementera studieprogram om akademisk integritet. Även om de flesta lärosäten i studien har en kurs om akademisk integritet, visar undersökningen på strukturella brister avseende information om följderna av plagiering och otillåtna hjälpmedel. Artikelförfattarna drar slutsatsen att man kan förbättra pedagogiska kvalitén på aktuella kurser för att tydliggöra grundvärderingarna bland studenterna inom högre utbildning.

Resultatet av den gjorda studien återspeglar det som är känt, nämligen att 65.9 procent av universiteten har ett aktuellt studieprogram/kurs om akademisk integritet, varav 82.5 procent av dessa sker på institutionsnivå. Studien pekar vidare på att 56.3 procent av dessa kurser är obligatoriska. Artikeln avslutar med att informera om hur akademisk integritet sprids och hur dessa utbildningsmoduler designas för studenterna.

De data som artikelförfattarna använde sig av, bestod av en skriftlig enkät med åttio frågor som skickades till de lärosäten och semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer genomfördes med deltagare som hade kännedom om kurser om akademisk integritet. Cirka hundra individer deltog i undersökningen vid de fyrtiofyra lärosätena. Av dessa lärosäten bestod 80 procent av universitet. De övriga var tre högskolor och sex polytekniska institut. Artikelförfattarna använde sig av en blandad strategi för att välja respondenter som arbetade vid universitetet och hade kännedom om de kurser och utbildningar som fanns på arbetsplatsen. Dessa kunde vara utbildningssamordnare, studentkoordinatorer, studievägledare eller studierektorer.

Enkätrespondenterna upplevde att det behövdes resonemang kring akademisk integritet med både tydliga och konkreta exempel. Det finns redan incitament för studenterna vid dessa universitet att förstå de viktigaste kraven och vilka grundvärderingarna är. Studenterna får information i form av mejl för att hitta anpassade presentationer om akademisk integritet på olika lärplattformar. Av respondenterna valde 68.7 procent en allmän orientering som bästa strategi för att beskriva det etiska beteendet som varje individ ska följa inom akademin. I kontrast till detta ansåg endast 25 procent av respondenterna att en introduktion med hjälp av bibliotekstjänster var en användbar metod. De trettiotvå lärosätena som hade en utbildning om akademisk integritet hade en modul om plagiering och de flesta av dessa lärosäten tog upp studenternas ansvar, referenssystemet, universitets riktlinjer och regler samt fusk och otillåtna hjälpmedel. Det var dock bara 65 procent av dessa lärosäten som informerade om grundvärderingar.

I studien fanns även en serie med frågor om utbildningsdesign vad avser akademisk integritet. Av respondenterna svarade 59.4 procent att den mest aktuella utbildningen inom akademisk integritet var en online-självstudiekurs som inte var poänggivande. Vidare påpekade 56.3 procent av respondenterna att de institutioner som hänvisade till akademisk integritet gav ett brett stöd till studenterna, men att få institutioner delar ut en certifiering eller ett bevis till de som genomgått utbildningen. Enligt artikelförfattarna kan akademisk integritet uppmuntras bäst på den lokala nivån inom akademin, det vill säga vid varje institution.

Av respondenterna hade 34.4 procent kännedom om sanktionerna som hade vidtagits mot studenter som inte hade följt en kurs om akademisk integritet. Det betyder att utbildningen i form av introduktionsdagar var obligatorisk och de studenter som missade den sanktionerades. Det framgick inte vilka typer av sanktioner användes. Artikelförfattarna är tveksamma till den pedagogiska utformningen av dessa utbildningar. De förespråkar därför att ha en interaktiv design med en variation av moduler för att göra studenterna medvetna om vikten av akademisk integritet. Utifrån deltagarnas svar, kom artikelförfattarna fram till att man inte borde fokusera på kurspoäng eller certifikatsbevis för att undervisa studenter om vad ett etiskt beteende betyder för alla involverade aktörer inom akademin.

Kommentar: Studien innehåller intressanta delar om man jämför med hur situationen ser ut i Sverige. Den senaste rapporten "Disciplinärenden 2018 vid universitet och högskolor. UKÄ: rapport 2019:14" från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) om disciplinärenden vid universitet och högskolor i Sverige på grund av anmäld fusk, visade nämligen att det fanns en rejäl ökning av anmälningarna mellan 2015 och 2018 (1346 fall i 2018 jämfört med 880 ärenden i 2015). Vid Stockholms universitet fanns 145 anmälningar (0.55 procent av studenter) år 2018. Under pandemin har antalet anmälningar ökat i samband med distansarbetet. Å ena sidan hittar man en variation av information om akademisk integritet, å andra sidan saknas en bra pedagogisk design för att minska anmälningarna. Ska man ha en allmän obligatorisk kurs för alla förstaårsstudenter om akademisk integritet eller ska man försöka integrera en modul om akademisk integritet i existerande program? Man skulle nästan föreslå en form av introduktionsceremoni för nya studenter som börjar sina studier vid universitetet. Artikeln tar inte upp studentperspektivet om akademisk integritet. Detta perspektiv är nödvändigt för att kunna implementera effektiva kurser som hjälper studenter att undvika fusk och plagiering.

Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen

Studien
Sefcik, L., Striepe, M., & Yorke, J. (2020). Mapping the landscape of academic integrity education programs: what approaches are effective?. Assessment & Evaluation in Higher Education, 45(1), 30-43.

Nyckelord: akademisk integritet, värderingar, disciplinärenden, sanktioner, ledarskap