Författarna till en ny artikel i International Journal of Education menar att det finns en svårighet med att definiera begreppet akademisk integritet, det är därför de i artikeln flera gånger nämner en så kallad gråzon när det handlar om att kartlägga studenters alla problematiska handlingar. De gör en skillnad mellan forskningsintegritet och akademisk integritet som berör studenternas attityder. Inom forskningsvärlden är integritet naturligt kopplat till villkoren för datainsamling, upprättandet av protokoll och presentationen av data. I detta avseende är relationen mellan forskningsvärlden och studentvärlden uppenbar: ju mer studenterna förbereds att arbeta ärligt, desto snabbare sprids en kultur av akademisk integritet som i sin tur påverkar forskningsattityder. Författarna menar vidare att den akademiska integriteten faktiskt systematiskt borde diskuteras i samband med forskningsintegritet. I verkligheten kan vissa handlingar av fusk eller vårdslöshet få allvarligare konsekvenser i en senare fas i livet. Det är därför författarna föreslog att de skulle undersöka hur studenter såg på vissa handlingar för att ha en bredare förståelse för vad fusk innebär.
Originaliteten i denna forskning ligger i det faktum att den visar hur svårt det är att definiera alla möjliga attityder och beteenden som faller inom ramen för akademisk integritet. Sedan slutet av 1990-talet har flera studier belyst vikten av kön när det gäller fusk. Kvinnor har en mer negativ inställning till akademisk oredlighet och har lättare att i anmäla fusksituationer i vissa fall. Enligt några tidigare studier är det män som har högre tendens att fuska än kvinnor.
Enkätundersökning bland naturvetare i Nederländerna
Författarna valde olika oberoende variabler som genus, ålder, betyg och ämne. Bland de beroende variablerna gällde det att analysera deltagarnas inställning gentemot flera frågor som rörde förfalskning och grupparbete. Författarna ville se om kön spelade någon roll i synen på problematiska handlingar som var i gråzonen. Studien innehöll frågor om generella inställningar (eng. attitudes) samt om konkreta beteenden (eng. behaviors). Tre hypoteser testades:
- Kvinnor har en mindre gynnsam inställning till fusk och gråzonsfrågor än män.
- Kvinnor är mer benägna att misstänka och anmäla studentkamraters fusk.
- Kvinnor är mindre benägna att självrapportera akademiskt oredlighet än män. I detta fall menar artikelförfattarna att de har svårare att prata om vissa problematiska handligar som de har haft under sina studier.
Studien genomfördes i form av en skriftlig enkät på ett nederländskt lärosäte med masterstudenter från naturvetenskap. Totalt deltog 1.266 studenter i enkäten mellan åren 2015 och 2018, 63 procent av dessa studenter var kvinnor.
Resultat i tre delar
Det går att dela in undersökningens resultat i tre kategorier.
Attityd gentemot akademisk oredlighet
Första resultatet visade att det inte fanns någon tydlig skillnad mellan män och kvinnor avseende attityden gentemot akademisk oredlighet. Både män och kvinnor tyckte att det var viktigt att läsa källor innan man skulle hänvisa till dem. Enligt respondenter räckte det inte att citera en bok när man bara hade läst en sammanfattning. Det är ett betydelsefullt resultat som visar att respondenter hade stor förståelse för vad akademisk integritet innebär. Har man inte läst vissa källor noggrant, kan man ha svårt att få en riktig forskningsöversikt. Samtidigt kan man inte nonchalera effekten av hur man ställer frågorna eftersom studien inte undersöker hur studenter gör i praktiken. Undersökningen innehöll en fråga om grupparbete där respondenter tyckte att det var förståeligt att göra minsta möjliga arbete inom ramen för ett kollektivt projekt. Detta är definitivt det mest spännande resultatet eftersom grupparbete värderas i undervisningsmetoder. Det verkar som om det fanns en tendens, vid detta nederländska universitetet, att inte se "free rider-syndrom" (glidare) som ett brott mot den akademiska integriteten.
Att misstänka och anmäla studentkamrater som fuskar
Både män och kvinnor hade misstänkt "glidare" i vissa grupparbeten men de skulle däremot inte anmäla andra studenter för fusk, plagiat eller förfalskning.
Att rapportera sina egna handlingar
Män hade en tendens att erkänna att de kunde befinna sig i gråzonen när det gäller grupparbete. De kunde erkänna att de var "glidare" i vissa situationer eller att de citerade källor utan att behärska innehållet. Det var lättare för män att erkänna att de kunde ändra forskningsdata för att snygga till en uppsats. Det betyder också att kvinnor har en mindre gynnsam inställning till akademisk oredlighet än män. De är mer benägna att misstänka och rapportera fusk bland andra studenter. Däremot har de svårare att självrapportera akademiskt oredlighet.
Kommentar: Studien innehåller ett intressant resultat gällande attityder och beteenden gentemot fusk. Den kvantitativa analysen gjordes försiktigt och förklarade varför det fanns vissa skillnader mellan män och kvinnor gällande acceptabla attityder. Utöver genusaspekten gav studien väldigt intressanta detaljer gällande gråzonen där studenter kan vara i närheten av fusk: har studenter någonsin glömt att ange en källa som de har använt? Har de glömt att nämna en sekundär källa som de har använt för att ha tillgång till en primär källa? Har de anpassat hypoteser till ett forskningsresultat i stället för att testa dessa hypoteser på riktigt?
Om vi som forskare och lärare fördjupar vad akademisk integritet innebär, skulle vi kunna prata mer med våra studenter för att väcka frågor kring grupparbete, källor och sättet att genomföra en undersökning. Stockholms Universitet har nyligen publicerat en ny handbok om att motverka plagering för lärare och forskare så att de kan motverka fusk och plagiering bland studenter genom att ifrågasätta en viss praxis. Ju mer vi förklarar den goda akademiska attityden, desto mer är sannolikheten att vi undviker en spridning av akademiska oredligheter. Bläddra gärna i handboken för att hitta flera tips och uppmuntra dina studenter att nå den akademiska integriteten som behövs. Det handlar om att implementera en kultur av akademisk integritet i tidigt i studierna.
Text : Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen
Nyckelord: genus, plagiering, otillåtet hjälpmedel, akademisk integritet
