Hur tolkar studenter begreppet kritiskt tänkande? I en studie publicerad i International Journal of teaching and learning in higher education har fyra förstaårsstudenters uppfattning om begreppet kritiskt tänkande undersökts. Genom intervjuer med dessa pedagogik- respektive psykologistudenter framkommer att de anser att kritiskt tänkande är mycket viktigt, men de uttrycker samtidigt viss osäkerhet kring skillnaden mellan att ha en kritisk hållning och att kritisera. De delar också uppfattningen om att kritiskt tänkande innebär att man inte ska acceptera något okritiskt och att det innebär att man värderar andras idéer för att utveckla sitt eget tänkande. Studenterna i undersökningen har ganska lätt för att tala om kritiskt tänkande som ett abstrakt begrepp men desto svårare att visa hur det manifesteras eller kan manifesteras i deras egna texter. Vidare ser de kritiskt tänkande som något det är möjligt att lära sig och att utveckla, vilket blir enklare ju mer insatt i ett ämne man blir. Resultaten visar också att studenternas uppfattning om kritiskt tänkande skiljer sig mycket åt mellan olika ämnen och olika discipliner.
Inom forskningen om kritiskt tänkande råder det delade meningar om hur begreppet ska definieras. Debatten handlar främst om huruvida kritiskt tänkande är en särskild förmåga och huruvida denna förmåga är ämnesspecifik eller om den går att överföra mellan olika ämneskontexter. I tidigare forskning om kritiskt tänkande har många studier byggt på test med flervalsfrågor, som the Watson-Glaser Critical Thinking Appraisal och the California Critical Thinking Skills Test. På senare tid har dock konstrukt-validiteten i dessa börjat ifrågasättas. Syftet med undersökningen i denna artikel är dock inte att testa studenternas förmåga till kritiskt tänkande utan snarare att på djupet förstå deras tolkning av vad ett kritiskt tänkande innebär. Vid ett par av intervjuerna har studenterna använt sina egna texter som underlag för att reflektera över kritiskt tänkande som begrepp.
Studenterna i undersökningen läser en delkurs i språk och litteracitet vid ett universitet i England. Kursen är obligatorisk för pedagogikstudenter samtidigt som den är valbar för psykologistudenter. Delkursens studenter, liksom studiens, har skiftande skolbakgrund vad gäller inriktning – från humanistisk till naturvetenskaplig, och studenternas erfarenheter av kritiskt tänkande under skoltiden är varierad. En av dem har haft schemalagda lektioner med övningar i kritiskt tänkande, medan en annan säger sig inte alls ha reflekterat över kritiskt tänkande före universitetsstudierna.
De strategier som kan stötta studenterna att utveckla ett kritiskt tänkande är dels explicit undervisning. Studenterna i undersökningen är alla medvetna om att de måste visa förmåga till kritiskt tänkande i sina studier och att det är ett bedömningskriterium, samtidigt som de har svårt att omsätta den abstrakta definitionen av det i sitt eget skrivande. De skulle därför ha nytta av att lärare använder tänka högt-metoden i undervisning och handledning om just kritiskt tänkande. Dels anser studenterna att riktad återkoppling från lärare är viktigt för att som student utveckla ett kritiskt tänkande.
Text av: Jeanna Wennerberg, Centrum för universitetslärarutbildning
Studien
