I England kan elever på gymnasienivå helt välja bort matematikstudier från 16 års ålder och ändå gå vidare till naturvetenskapliga universitetsstudier. Att många väljer bort den avancerade matematiken (så kallad A-nivå-matematik, ”A-level mathematics”) betraktas generellt som ett problem i det engelska utbildningsväsendet, och resurser satsas ofta på extra universitetsförberedande matematikkurser, ibland specifikt ämnesanpassade. Frågorna som ställs i en artikel publicerad i International Journal of Science and Mathematics Education är: 1) Presterar studenter som läst matematik på A-nivå bättre än andra studenter inom biologi och kemi på universitetsnivå? 2) Spelar betyget i dessa gymnasiekurser någon roll? 3) Och varierar betydelsen av matematikkurserna mellan olika universitet? Kortfattat finner författarna att svaren på dessa frågor är nej, ja och ja.
Datamängden som studerats inkluderar personer ur en hel nationell årskurs som har tagit universitetsexamina inom biologi eller kemi. Det rör sig totalt om 6464 studenter med examen inom biologi (olika inriktningar, från zoologi till biofysik) från 96 universitet, och 1980 studenter med kemiexamen från 61 universitet. Artikelförfattarna har studerat skillnader i gymnasiemeriter mellan de studenter som tog examen med höga betyg och de som tog examen med lägre betyg inom de aktuella ämnena, och finner följande:
- Höga gymnasiebetyg i snitt förutsäger högre betyg på universitetsnivå, men författarna ser inga extra starka bidrag från just matematikkurserna.
- Att ha läst A-nivå-kurser i matematik korrelerar inte med höga betyg på universitetet.
- Högsta betyg i A-nivå-matematik korrelerar positivt respektive inte alls med höga universitetsbetyg i biologi och kemi, men för båda ämnena är effekten av höga betyg i A-nivå-biologi och A-nivå-kemi mer betydande. Det är alltså en större fördel för en kemistudent att ha höga betyg i biologi än matematik, och vice versa.
- Lägre betyg i A-nivå-matematik korrelerar negativt med höga universitetsbetyg. Studenter som läst mer avancerad matematik men fått låga betyg i dessa kurser, presterar alltså sämre i snitt än de som inte läst avancerad matematik alls.
- Vilket universitet man går på har en mycket starkare effekt på sannolikheten att få höga universitetsbetyg än huruvida man har läst A-nivå-matematik. Höga betyg i A-nivå-matematik får också olika stort utslag beroende på vilket universitet man tillhör.
Författarna tolkar resultaten som att den generella prestationsförmågan inom studier är en viktigare framgångsfaktor än avancerade förberedande studier inom närliggande ämnen. Detta skulle i alla fall förklara varför det bara är just höga betyg inom A-nivå-matematik som korrelerar positivt med hög prestation i universitetskurserna. Nackdelarna med att välja bort matematikstudier efter 16 års ålder är därmed inte speciellt framträdande, åtminstone inte enligt denna undersökning och åtminstone inte i Englands utbildningssystem.
Kommentar: Om slutsatserna som presenteras i artikeln är allmängiltiga (de är i alla fall i linje med mycket mer begränsade undersökningar av studieresultat vid Fysikum), torde de tala för att det är bättre att satsa resurser på studieteknikrelaterade insatser i allmänhet, snarare än ämnesspecifika förberedelsekurser som ett sätt att hjälpa studenter in i naturvetenskapliga studier. Det är också intressant att notera att inte alla kemiutbildningar vid SU har gymnasiebiologin som förkunskapskrav (i motsats till matematiken). Kanske är det något att reflektera över, i fall det möjligen är så att biologimeriterna i praktiken spelar större roll än matematikmeriterna?
Text: Emma Wikberg, Fysikum
Studien
