I takt med att antalet studenter med s.k. studieovan bakgrund har ökat de senaste 10-15 åren har även utmaningen för universitetslärare ökat, gällande hur engagemang i studierna skapas och hur studenterna kan hjälpas på vägen att komma in i ett akademiskt förhållningssätt. Det kan därför vara intressant att belysa olika sätt att arbeta med detta. Här kommer det som kallas kamratstött lärande (eng. peer assisted learning) att belysas med hjälp av en artikel i det senaste numret av Journal of Geography in Higher Education.

Kamratstött lärande som arbetssätt — råd och tips

Artikeln är inte en forskningsartikel i meningen att det finns en frågeställning som undersöks mot ett källmaterial. Syftet är i stället att lyfta fram kamratstött lärande som arbetssätt och ge råd och tips till dem som fungerar som ledare av kamratstött lärande. Slutligen förmedlas vittnesmål från några av dem som har fungerat som ledare, samt vilka fördelar det har inneburit för deras eget lärande inom ämnet.

Kamratstött lärande lanserades, enligt artikeln, i mitten av 1970-talet vid Universitetet i Missouri, Kansas City, och används nu av över 2500 universitet och högskolor världen över. Vanligtvis fungerar det som ett komplement till ordinarie lärarledd undervisning. En grundläggande princip är att tidigare studenter stödjer och vägleder nya studenter genom kurser, som de tidigare studenterna själva har gått. Detta sker genom regelbundna möten i grupper om 10-15 studenter per grupp. Till mötena ska de nya studenterna förbereda sig på olika sätt genom att t.ex. ha läst vissa kapitel i en kursbok, ha deltagit i och reflekterat över en övning eller en exkursion. Mötena ska ha en informell och kravlös karaktär, där det ska vara fritt fram att ställa allehanda frågor, vädra mer eller mindre reflekterade funderingar kring kursens innehåll, ett bokkapitel eller diskutera ämnesområdet på ett mer övergripande plan. Ordinarie lärare på kursen ska inte närvara, utan det är studenterna som ska genomföra mötena. Det övergripande syftet är att underlätta och förbättra studenternas lärande av ett ämne eller innehållet i en kurs, genom att de samarbetar kring själva lärandet. Mer specifika syften är bland annat att underlätta övergången till universitetsstudier för nya studenter och att förbättra resultaten genom en ökad förståelse för ämnet och kursens innehåll.

En stor del av artikeln handlar om tips och råd till de tidigare studenter som engaggeras som ledare för de studentmöten som kamratstött lärande innebär, men också de utmaningar som väntar. Här listas ett antal tips på hur man kan förbereda sig och hur man kan lägga upp de olika mötena med studenterna. Vidare diskuteras att ledarna kan behöva stöd från institutionens lärare i hur de skall förhålla sig till olika problem som kan uppstå under mötena. Här kan mer erfarna lärare bidra med sin erfarenhet i regelbundna möten med ledarna. Trots de utmaningar och problem som kan uppstå, visar ändå de vittnesmål från olika ledare, som redogörs för i artikeln, att det ändå är mycket givande att fungera som ledare. Det som framför allt lyfts fram är de generiska färdigheter som ledarna förvärvar när de hamnar i en ledarskapsroll, men också att ledarna själva får en bättre och djupare ämnesförståelse.

Text: Johan Berg

Becoming an effective Peer Assisted Learning (PAL) Leader av: Harry West, Rhiannon Jenkins & Jennifer Hill, Journal of Geography in Higher Education 41:3 (2017), 41:3, 459-465.