När gäller plagiat, ska då universitet gynna ett bestraffande och avskräckande alternativ eller ska de stärka de förebyggande mekanismerna? Det finns ett område där plagiat oundvikligen leder till akademisk oredlighet, och det området är automatiska parafraseringsverktyg (eng. Automated Paraphrasing Tools, APT) där studenter använder och lånar andras textuttryck från nätet för att svara på en fråga (eng. patchwriting).
Utmaningen är att kunna motverka sådana vanorna inom universitetsvärlden. Är det därför värt att investera i programvaror som kan identifiera användning av automatisk parafrasering eller finns det en annan lösning? En artikel i tidskriften International Journal of Educational Integrity presenterar en forskningsöversikt som besvarar frågan om hur man upptäcker användning av automatiska parafraseringsverktyg.
I artikeln används militära metaforer för att beskriva utvecklingen av detektionsverktyg mot plagiering. Det handlar verkligen om att försvara och skydda sig mot systematiska övergrepp. Artikelförfattarna baserar sin analys på en undersökning av Foltynek T, Meuschke B, Gipp B (2019) där de identifierade 239 artiklar mellan åren 2013 och 2018 om detektionsverktyg av akademisk plagiat. Mångfalden av detekteringssystem är kopplad till de många plagiatmetoderna då kreativiteten i fusk verkar vara obegränsad.
Enligt artikelförfattarna visar tidigare forskning tydligt att automatiska parafraseringsverktyg grundas i automatiska översättningsverktyg. Den påpekar även att parafraseringsverktyg är tekniska applikationer som optimerar internetsökningar. Dessutom representerar dessa verktyg en guldgruva för dem som vill undkomma plagieringsverktyg. Forskning har visat att parafraseringsverktyg inte bara berör icke-infödda engelsktalande, utan också tillåter seniora forskare att duplicera sina resultat.
Det finns dock en grundläggande färdighet för studenterna att sammanfatta andan i en text och att återge dess huvudargument. Denna färdighet förvärvas gradvis och vissa studenter föredrar att börja med att parafrasera. Var ligger gränsen mellan parafrasering och plagiering, särskilt med tanke på att parafrasering kan betraktas som en användbar metod för att förbättra akademiskt skrivande? (Se rapporten om parafrasering och akademiskt skrivande, Premat, Christophe (2019): Parafrasering och språkinlärning. Stockholm University. Preprint.) Vissa studier visar att författare som inte har engelska som modersmål kan vara begränsade i sin lexikala repertoar och tenderar att parafrasera mer. Ofta parafraserar dessa författare en text med otillräcklig kunskap och faller lätt i plagiering på grund av olämplig parafrasering (eng. inappropriate paraphrasing).
Forskning återspeglar bristen på konsensus om den exakta definitionen av gränsen mellan parafrasering och parafrasering-plagiering. Därför blir lärare osäkra om de ska straffa studenter som misstänks ha parafraserat och plagierat. Artikelförfattarna vill att mer forskning om denna skillnad ska göras för att tydligt skilja de två typerna av parafrasering.
Sökningar efter parafraseringsverktyg på nätet har ökat markant de senaste åren. Många företag erbjuder sina tjänster på en alltmer aggressiv marknad, vilket rejält utmanar akademisk integritet. Däremot faller inte alla dessa erbjudanden inom ramen för akademisk oärlighet. För studenter som inte har engelska som modersmål är några av dessa webbplatser effektiva pedagogiska resurser. Här uppstår ett annat dilemma för lärare om dessa pedagogiska resurser: Ska de presenteras för studenter för att hjälpa dem att behärska ett korrekt akademiskt språk med risk för att falla i plagiering om användningen är olämplig? Med andra ord kan botemedlet bli gift? Tyvärr hävdar några studier att gratisversioner av APT producerar automatiska omskrivningar utan att skapa någon förståelse för innehållet, det ska vara snabbt och lätt. Sist men inte minst använder studenter maskinöversättare som Google translate i tre steg där de kopierar det originala uttrycket, översätter det till sitt språk och sedan översätter tillbaka på engelska. Fenomenet benämns rekursiv översättning (eng. back translation).
Artikelförfattarna drar slutsatsen att forskning om den pedagogiska användbarheten av APT fortfarande är mycket blygsam. Att integrera dessa verktyg i klassrummet är faktiskt riskabelt och är lite som att bjuda in en ulv i fårakläder. Verktygen kan orsaka mer förvirring bland studenter. Det är förmodligen därför dessa verktyg väcker misstänksamhet och inte är anpassade till akademisk integritet. Om APT bör undvikas i utbildningen, räcker det inte att förlita sig på mänskliga faktorer för att försvara sig mot plagiering (se tidigare artikel i AHF "Plagiat, parafrasering och översättning ─ kan man fortfarande motverka fusk?). Varje försvarssystem innebär träning och artikelförfattarna betonar vikten av att arbeta med antiplagieringsverktyg för att utrusta lärare och studenter. Tidigare forskning visar att kulturella skillnader påverkar känslan för plagiering och det är därför det finns ett behov av att träna studenter att förstå vad som kan leda till plagiering. Ett förebyggande och systematiskt tillvägagångssätt har större effekt än bara disciplinära påföljder.
Kommentar: Tidigare studier visar att utöver omvandlingarna av fusksystem måste tekniska framsteg åtföljas av forskning om konsekvenserna av den massiva användningen av dessa APT. Artikeln fokuserar mest på antiplagieringsverktyg medan lösningen kan vara systematisk träning där lärare hjälper sina studenter att undvika parafrasering-plagiering. I detta avseende har Stockholms universitet initierat ett långsiktigt arbete för att hjälpa lärare att diskutera om hur man bör skriva och citera andras arbete. Handboken om plagiering uppdaterades i år och innehåller en del rekommendationer för att minska praxisen oavsett ämnet. (Handboken finns också på engelska.) Till exempel är det oerhört viktigt att lära studenter att inte googla direkt en fråga utan att genomföra en riktig brainstorming som väcker frågeställningar och exempel. ”Brainstormingen kan läggas upp så följande sätt: Vilka associationer gör studenterna? Hur definierar de givna ord som finns i instruktioner? Hur kan de återinvestera mångtydigheten i de termer som används i en essäfråga? […] Denna brainstorming är väsentlig för att sedan kunna söka efter de nödvändiga källorna och för att kunna utveckla en bra forskningsfråga, särskilt i litterära ämnen”. Brainstormingen hjälper studenter att hitta sina egna ord istället för att bero på andras formuleringar som finns på nätet. Den förstärker deras självförtroende och motivation för att reflektera över olika typer av frågeställningar i ämnet. Det blir lättare för lärare att arbeta med sina studenter och att förbättra deras förmåga att utveckla ett anpassat akademiskt språk. Å ena sidan kan artificiell intelligens användas för att upptäcka nya fuskmetoder; å andra sidan är det omöjligt att automatisera studenternas tänkande. Rätt försvarssystem är att använda antiplagiatverktyg och utbilda studenter att utveckla en mer kritisk inställning.
Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen
Nyckelord: parafrasering, automatiserade parafraseringsverktyg, plagiering, akademisk integritet
