Vilka upplevelser av högskolestudierna delar de studenter som överväger att hoppa av sina kurser under första året? Denna fråga undersöks av Webb & Cotton (2018) i artikeln Early withdrawal from higher education: a focus on academic experiences publicerad i Teaching in Higher Education.
I deras undersökning ligger fokus främst på hur studenter upplever sina erfarenheter av högskolestudier, till exempel undervisningsmetod, språknivå, mängden studenter i undervisningsgruppen och så vidare. Tidigare forskning om genomströmning och avhopp inom högre studier har tagit en mängd faktorer i beaktande, t.ex. uppskattning av den akademiska tillvaron, akademiska prestationer, interaktion med andra studenter och lärare, familjebakgrund, kön, motivation, psykisk hälsa etc.
Undersökningen är baserad på en enkät riktad till första- och andraårsstudenter vid ett stort universitet i södra England. Enkäten behandlade studenternas upplevelser av högskolestudier, vid vilken tidpunkt de hade funderat på att hoppa av sina kurser eller att byta ämne/institution samt vilka de huvudsakliga skälen till dessa funderingar hade varit. Enkäten var konstruerad så att studenterna skulle ta ställning till i hur hög grad de instämde med ett antal påståenden, samt besvara några frågor med fritextsvar. Sammanlagt 1170 studenter besvarade enkäten. Svaren analyserades sedan med en kvantitativ metod, i vilken samvariation mellan studiens olika variabler beträffande akademiska erfarenheter undersöktes.
Resultaten visar att 15 procent av studenterna i undersökningen hade övervägt att hoppa av sina kurser. Studenterna upplever att de har för lite individuell kontakt med sina lärare. Exakt vad kontakten skulle fylla för syfte går inte att utläsa av frågeformuleringen, men i de öppna frågorna uttrycker flera studenter att de önskar mer återkoppling på sina uppgifter. Studien visar samtidigt att det saknas koppling mellan antalet kontakttimmar totalt sett och överväganden att hoppa av.
Ett lite oväntat resultat är därför att de studenter som efterfrågar mer individuell kontakt med sina lärare uppger att deras undervisning oftast bedrivs i form av seminarier. Författarna menar att det vore rimligt att anta att alternativa och interaktiva undervisningsmetoder skulle ge studenter bättre förutsättningar att interagera individuellt med sina lärare. Förklaringen kan vara att de alternativa undervisningsmetoderna kolliderar med studenternas förväntningar på hur det är att studera på högskolan.
Studenterna uppger vidare att de upplever graden av interaktion med övriga studenter som för låg. Tidigare forskning har visat att hög grad av interaktion med kurskamrater leder till större engagemang för studierna och en känsla av samhörighet. Slutligen uppger studenterna att de upplever att det görs för många bedömningar av deras prestationer. Att kunna pröva studenternas förståelse och förmåga utan att de upplever kraven på dem för höga anser därför författarna är viktigt.
Kommentar: Författarnas resultat visar att bland alla faktorer som har ett samband med tidiga avhopp från studier finns det också en del som kanske är möjliga att förändra. Inom vissa kurser och program är avhoppen under eller efter det första året höga, och för att kunna sätta in relevanta åtgärder är det viktigt att kartlägga de bakomliggande orsakerna. Denna studie visar på vilka områden som det vore värdefullt att utforska vidare, i synnerhet som just dessa områden är sådana som lärare och institutioner har kontroll över och eventuellt kan förändra.
Text: Jeanna Wennerberg, Centrum för universitetslärarutbildning
