Anställningsbarhet är en viktig fråga för studenter och för högre utbildning. En central del i att vara anställningsbar är att ha de färdigheter arbetet kräver. Inom olika miljövetenskaper ger kurser i fältarbete studenter möjlighet att utveckla både fackmässiga och generiska kunskaper och färdigheter som bidrar till anställningsbarheten.
Trots det kan det vara svårt för studenter att identifiera de kunskaper och färdigheterna de utvecklar, både under fältarbete och utbildningen som sådan. En del av de kunskaperna kan också karakteriseras som ”tysta kunskaper”, de är egentligen inte formulerade men går att göra mer tydliga.
Artikeln “The influence of fieldwork design on student perceptions of skills development during field courses” av Emma Peasland, Dominic Henri, Lesley Morrell och Graham Scott, nyligen publicerad i tidskriften International Journal of Science Education fokuserar på fältarbete som utförs utomhus i naturen. Med fältarbete menar författarna ”'vilken som helst del av utbildningsplanen som innebär att lämna lektionssalen för att få en grund för sitt lärande genom förstahandsupplevelse”. Därmed kan ”fältet” också handla om till exempel städer, turistattraktioner eller organisationer vilket gör att den här studien kan vara intressant för fler ämnesområden.
Olika kategorier av fältarbeten
Fältarbeten i en kurs kan delas in i olika kategorier baserade på den kontroll och det deltagande som studenterna har i de aktiviteter som sker. Författarna illustrerar det med ett fyrfältsdiagram, som innehåller ”lärarledda observationer” där läraren går runt och pekar ut, ”studentstyrda observationer” där studenten själv observerar utifrån ett hjälpmaterial, ”lärarledda undersökningar” där läraren designar en studie och studenten samlar in de data läraren anger, och slutligen ”studentstyrda undersökningar” där studenten själv designar en studie och genomför undersökningen. Därför kan nivån på kontrollen som studenterna har över sitt fältarbete påverka de färdigheter som de kan komma att utveckla.
Det finns en rad olika kunskaper och färdigheter som arbete i fält kan utveckla inom miljövetenskaper. Författarna har listat fackmässiga skickligheter eller kompetenser som till exempel att: identifiera organismer och habitat, beskriva jordprofiler och geomorfologiska egenskaper, lägga upp studier i fält, kartläggning, geografisk informationssystemsanvändning (GIS) med mera. De generiska skickligheterna rör till exempel att: arbeta i arbetslag, arbeta med projekt, tidsplanering, beslutsfattande, observationsförmåga, problemlösning med mera. Även personlig utveckling på olika sätt nämns.
I artikeln jämförs om olika kursdesign påverkar studenters uppfattningar om den egna kompetensutvecklingen och vad för slags kompetenser studenter identifierar. Kursdesignen handlar om att jämföra fältarbeten som är lärarledda med fältarbeten som är studentledda.
Reflektera över sitt lärande
Studien är upplagd på så sätt att studenterna får redovisa sin uppfattning om kompetensutveckling genom att de reflekterar över sina upplevelser minst en gång varje dag under fältarbeteskursen. Engagemang i och reflektion över det egna lärandet kan leda till att det individuella lärandet blir mer tydligt.
Fältarbeteskursen var strukturerad på två sätt:
- Lärarlett fältarbete (universitetslektorer som stöds av forskarstuderande): definierade undersökningar och specificerade de uppgifter som studenter sedan samlade in.
- Studentstyrda övningar: studenterna var ansvariga för att föreslå, designa och utföra sina egna ekologiska fältundersökningar, vars resultat lämnades in som skriftliga rapporter för bedömningen.
Författarna ställer sig frågan om designen på fältarbetet, det vill säga lärarledd eller studentstyrd design, påverkar de färdigheter som studenterna identifierar. Studien genomfördes på 61 biologistudenter under deras sista år som kandidatstudenter vid ett universitet i England. Fältstudierna genomfördes i Malaysia, Spanien och Storbritannien. Studenterna förde loggbok över utvecklingen av sina färdigheter under de olika typerna av kursstrukturer. I slutet av kursen fick studenterna också frågan om vilka färdigheter de tyckte var viktigast och hur kunskaper de fått under fältarbetet skulle kunna användas i framtiden. Tematisk analys användes för att koda studenternas svar. Svarsfrekvenserna sammanställdes sedan kvantitativt.
Fältarbetets utformning påverkar utveckling av olika färdigheter
Studiens resultat visar att utformning av fältarbete kan påverka de färdigheter som studenterna både utvecklar och får syn på. Studien visar att olika kursdesign (lärarledda fältarbeten, studentstyrda undersökningar) ledde till att studenterna utvecklade olika förmågor. Lärarledda övningar gjorde att de fackmässiga kunskaperna och färdigheterna blev tydliga. Men när studenterna gavs mer ansvar för att genomföra uppgifter kunde de utöver detta även utveckla fler generiska färdigheter. Även om studenterna i studien kunde identifiera att vissa färdigheter som skulle vara användbara i framtiden, var det inte tydligt att de verkligen förstod hur de skulle kunna använda detta vid en jobbansökan.
Författarna föreslår därför att fältkurser bör innehålla olika slags kursdesign, för att maximera fördelar och hjälpa studenter se sin utveckling. Detta möjliggör för studenter att kunna utveckla så många färdigheter som möjligt. Lärarledda fältarbeten kommer fortfarande behövas för att introducera studenter till de miljöer som är intressanta och till lämpliga kunskaper och färdigheter som studenter behöver i sammanhanget. Men studenter behöver också genomföra egna studier och få möjlighet till och hjälp med att reflektera över de färdigheter de faktiskt utvecklar.
Kommentar: Författarna lyfter problemet med vad olika förmågor i fältarbete egentligen innebär (vilket kan gälla fler ämnesområden). Att kunna namnge vad en vild växt heter till exempel, kan handla om att känna igen illustrationer och identifiera arter eller att kunna identifiera okända växter med hjälp av nycklar. Det är i realiteten olika förmågor som studenter kan behöva få syn på att de kan. Fältarbete innebär en rad olika färdigheter och lutar sig mot en mängd kunskaper som kanske inte är självklara att lyfta. Färdigheter som också gör studenter väldigt anställningsbara. Det är mer komplext att åka ut i fält och identifiera, till exempel växter, än vad man kanske i första taget antar.
Text: Veronica Flodin, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
Studien
