Begreppsdefinitioner, liksom översiktstexter som sammanfattar ett ämnes utveckling, är inte neutrala eller oomtvistade – trots att det ofta kan se så ut. Därför behöver studenter lära sig att förhålla sig kritiskt och reflekterande till begrepp och litteraturöversikter. Ett fruktbart sätt att arbeta är att låta studenter granska vetenskapliga begrepps uppkomst, spridning och användning. Det hävdas i en artikel i Feminist Pedagogy där författaren beskriver sina erfarenheter av att arbeta med en pedagogisk metod hon kallar ”The Feminist Key Word Project”.
Metoden har sitt ursprung i en kritisk tradition och bygger på den brittiske litteraturvetaren Raymond Williams kända arbete Keywords från mitten av 1970-talet. Grundtanken är att centrala begrepp eller nyckelord är mångtydiga, föränderliga och – inte minst viktigt – formade av den sociala och historiska kontext de formas i. Nyckelorden ses också som präglade av olika ideologiska strider (eng. ”terrains of struggle”) och en viktig aspekt handlar om att undersöka hur begrepp uppstår, formas och sprids i såväl inom- som utomvetenskapliga sammanhang.
I relation till feministisk teori är just relationerna mellan det vetenskapliga och det politiska fältet viktiga att uppmärksamma, argumenterar författaren. Många feministiska begrepp har formulerats inom ramen för olika sociala rörelser, för att sedan övertas och utvecklas inom en akademisk kontext. Ett tydligt sådant exempel är begreppet queer. Men begrepp kan också färdas i andra riktningen. Det teoretiskt utvecklade begreppet intersektionalitet har under senare år omformats till ett flitigt använt policybegrepp, centralt i exempelvis svenska myndigheters arbete med jämställdhet och bistånd.
Att låta studenter undersöka begreppens genealogi och olika användning tydliggör att kunskapsproduktion och teoriutveckling sker på många samhälleliga arenor, och att begrepp är mångtydiga och omtvistade. Detta fördjupar studenternas teoretiska förståelse och stärker den analytiska och kritiska förmågan, menar artikelskribenten.
”The feminist key word projekt” har utförts med grupper av amerikanska studenter på fortsättningsnivå. Metoden anses mindre lämplig för förstaårsstudenter, då det är viktigt att studenterna har hunnit bekanta sig med och fått en grundläggande förståelse för ämnets viktiga begrepp. Med stöd av läraren får varje student välja ett feministiskt nyckelord att studera. Studenterna ska inte bara luta sig på redan publicerade litteraturöversikter, utan själva utföra en mindre undersökning av hur begreppet utvecklats och använts i olika sammanhang. Både akademiska och icke- akademiska/populärkulturella källor ska ingå i studien, och studenterna uppmanas att arbeta tvärvetenskapligt genom att undersöka hur begreppen använts inom olika ämnen. Slutprodukten är en 5-7 sidor lång text. Under kursens gång hålls ett par workshops där studenterna får återkoppling på sitt arbete av läraren och av medstudenterna. Läraren ger även skriftlig feedback på olika utkast, och det finns möjlighet till undervisning i litteratursökning.
När studenterna ska skriva ned sitt begrepps historia upptäcker de att de ställs inför en mängd val som får olika vetenskapliga och politiska konsekvenser. Historien är inte entydig, det finns konkurrerande narrativ och många olika tänkbara berättelser om varje begrepp. Vems röst och vilka perspektiv ska lyftas fram? Vad och vem ska sorteras bort? Och vilka intellektuella och politiska konsekvenser får dessa val? Därigenom blir övningen också ett tillfälle för studenterna att kritiskt reflektera kring vetenskaplig textproduktion och fundera över den egna positionen i ett kunskapssammanhang.
Ofta väljer flera personer i en undervisningsgrupp att skriva om samma nyckelord. Detta ses inte som något problem i artikeln, utan lyfts snarare fram som en pedagogisk vinst. När studenterna jämför sina arbeten blir deras olika prioriteringar tydliga, och de skilda versionerna av historien ger upphov till diskussioner om vilka vetenskapliga, politiska och etiska konsekvenser dessa val har.
Sammanfattningsvis hävdas att nyckelordsprojektet tränar studenters kritiska tänkande och gynnar självreflektion. Därtill får studenterna en fördjupad förståelse av tanketraditioner, teoretiska begrepp och kunskapsproduktion, något som kommer hjälpa studenterna att lyckas i framtida mer avancerade teoretiska studier i egna uppsatsarbeten.
Kommentar: Nyckelordsprojekt förefaller ha många pedagogiska fördelar, inte minst att det stärker studenters förmåga till tämligen avancerad kritisk reflektion om hur kunskap produceras och om konsekvenserna av begreppsanvändning. En annan fördel med att arbeta med nyckelord är att det är en så pass komplicerad uppgift att det, åtminstone i nuläget, inte är troligt att ett AI-verktyg skulle göra det särskilt bra. Metoden påminner till viss del om så kallad concept mapping, där det finns en liknande idé om att medvetet arbeta med att fördjupa studenters förståelse av centrala begrepp.
Det är också förhållandevis lätt att se hur ett sådant projekt kan fungera i en kurs i genusstudier och feministisk teori. Här finns tydliga kopplingar mellan det inom- och utomakademiska och det sker en snabb utveckling av fältet. Nya begrepp introduceras, sprids och debatteras flitigt både i vetenskapssamhälle, medier och politik. Tänk bara på begrepp som toxisk maskulinitet, cisperson, mainstreaming, icke-binär, mansplaining… Men metoden går förmodligen att tillämpa även i andra vetenskapliga sammanhang. Kanske vore det en övermäktig uppgift för en student i exempelvis statsvetenskap att försöka bringa någon slags reda i utvecklingen av, och debatten om, månghundraåriga begrepp som demokrati eller rättvisa – men man skulle kunna tänka sig ett fokus på lite nyare begrepp som exempelvis prekariat, rasifiering eller mångkulturalism. Eftersom uppgiften är relativt krävande, och en viktig poäng är att kritiskt granska och se saker ur olika perspektiv, föreställer jag mig att det är nödvändigt med ett kursupplägg där det läggs mycket tid på diskussioner och återkoppling.
Text: Maria Wendt, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Nyckelord: Nyckelord, feministisk pedagogik, kunskapsproduktion, kritiskt tänkande
