Kan studenters digitala fotspår användas som verktyg för lärande?
Det studenter gör på nätet, som att logga in på och arbeta med material på utbildningsplattformarnas kurssidor eller söka litteratur på bibliotek och hemsidor lämnar digitala spår som går att finna för dem som vet var de ska leta. Informations- och kommunikationsteknik via nätet blir allt vanligare inom högre utbildning både som en del av undervisningen och i studenternas eget arbete. Insamlingen och analysen av studenternas digitala fotspår har kommit att benämnas Learning Analytics (LA), och har på senare år lyfts fram som ett potentiellt kraftfullt verktyg för att hjälpa studenterna i deras lärande. Det går inte att förneka att informationsteknologin har skapat nya miljöer för inlärning där studenter närmar sig läroplanernas innehåll online och interagerar med såväl lärare som andra studenter digitalt; men det är fortfarande oklart i vilken utsträckning de data som genereras, samlas in och analyseras i samband med LA faktiskt säger så mycket om inlärning. LA är fortfarande något relativt nytt och saknar inte heller kritiker. Det finns alltså all anledning att titta lite närmare på hur LA tillämpas. Detta har fyra forskare från tre universitet i Chile gjort genom att kartlägga och kategorisera artiklar på temat publicerade mellan 2013 och 2019.
Analys av publicerade forskningsartiklar
De börjar artikeln med en genomgång av tidigare publicerade granskande artiklar rörande LA och konstaterar att kritiken bland annat handlar om ett underskattande av komplexiteten i undervisnings- och inlärningsprocesserna. Författarna har genomfört en kvantitativ bibliometrisk analys och en kvalitativ tematisk analys av artiklar publicerade mellan 2013 och 2019 i Web of Science Core Collection (WoScc) och Scientific Electronic Library Online (SciELO). De motiverar valet av dessa båda databaser med att de önskar få ett urval av artiklar från ett stort geografiskt område. De förefaller också att ha fått ihop en ganska komplett samling utifrån de sökord och sökmotorer som använts. Genom att tillämpa filter och sökord som redovisas i artikeln sållar de fram 385 artiklar som alla ingår i den kvantitativa bibliomteriska analysen. Av de 385 artiklarna valdes 20 stycken ut för en kvalitativ tematisk analys. Här är artikelförfattarna lite väl vaga med sina urvalskriterier och säger endast att de valt ut artiklar som behandlar kritiska frågor och utmaningar i samband med LA inom högre utbildning.
Många kvantitativa analyser publicerade i tekniska tidsskrifter
Resultaten av den kvantitativa analysen visar en uppåtgående trend i antalet artiklar om LA inom högre utbildning; fram till och med 2015 ligger antalet artiklar på en ganska jämn nivå (22-26) för att från 2016 öka rejält med som mest ett drygt 90-tal artiklar år 2019. Resultaten visar också att de flesta av dessa artiklar publiceras i tidskrifter med anknytning till teknik och ingenjörsvetenskap, att de nästan uteslutande tillämpar kvantitativa metoder och att studierna främst härrör från länder på norra halvklotet. Det tycks alltså främst vara här, i Nordamerika och Europa, som universitet och högskolor har tillräckligt med resurser för att kunna bedriva forskning om LA.
Brist på kvalitativa studier med fokus på studenters lärande
De artiklar som undersöktes kvalitativt inom ramen för den tematiska analysen var tydliga med att teorier om utbildning och lärande inte tillåts vara tillräckligt framträdande i LA-forskningen. Den kvalitativa analysen resulterade också i åtta kategorier av kritiska frågor och utmaningar; studenter, lärare, utbildningsteorier, metod, forskningsresultat, dataförvaltning, etik och struktur. Artikelförfattarna trycker på att det är viktigt att både lärare och studenter deltar aktivt i utformningen av lärandemiljöerna och i bedömningen av lärandet, något som ofta saknas LA-studierna. Artikelförfattarna finner vidare att det råder brist på artiklar som ägnar sig åt att utveckla eller utvidga pedagogiska teorier om studenternas lärande. Detta resultat väcker frågan om i vilken utsträckning LA egentligen handlar om lärande som sådant. De flesta av de empiriska studierna med LA verkar vara inriktade på att samla in data, nya sätt att analysera dem på och på att utveckla verktyg för att stödja elevernas lärande. Utbildningsteoretikernas roll och kritiska metoder för att förstå lärandet i dess komplexitet är därför avgörande för att övervinna denna utmaning. Gemensamt och samordnat arbete mellan institutionella forskare, chefer och akademiker kommer att bidra till att använda pedagogiskt baserade metoder och utbildningsteorier för att förstå inlärning i stället för att enbart använda en datadriven metod. Artikelförfattarna efterlyser användandet av både kvantitativa och kvalitativa metoder.
Kommentar: När jag läser artikeln får jag intrycket av att Learner Analytics är ett fält i vardande; i det där undersökande stadiet när källmaterialet nyligen upptäckts och utforskandet är lite av ”låt oss se vad vi kan få ut av det här”. Ett utforskande som görs av dem som har teknikerna för att analysera det specifika källmaterialet i stället för av dem som har de ämnesspecifika teorierna och frågeställningarna som är relevanta för det aktuella källmaterialet. Det känns därför oerhört angeläget att Learner Analytics tar till sig pedagogikens teorier och frågeställningar så snart som möjligt. Är det redskap för övervakning eller för att kunna ge stöd? Hur detta upplevs av dem som blir föremål för Learner Analytics (studenter och lärare) kommer vara helt avgörande för fältets vidareutveckling och mottagande. Anekdotiskt och i det lilla: I Athena finns funktionen 360°-rapport där jag som lärare med några snabba knapptryckningar kan se hur aktiva studenter varit på kursens Athenasida, vilka aktiviteter de gjort och vilka resurser de använt och hur länge de varit inne på sidan. I våras hade jag en distanskurs med mycket aktiviteter och resurser på kurssidan och road mig med att kika på 360°-rapport, och kunde se en viss variation. När jag berättade för studenter på kursen att jag kunde se detta blev de mäkta förvånade – det visste de inte! Ingen uttryckte något direkt negativt, men stor förvåning. Kanske ökade aktiviteten på sidan något efter detta. Men jag kan fortfarande inte se exakt vad de gör där, och de som väljer att göra något annat kan ju mycket väl lära sig massor på annat håll – att inte lämna digitala spår är inte liktydigt med inaktivt lärande. ”Hej Orwell och välkommen till mitt klassrum.”
Text: Sven Isaksson, Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Nyckelord: learning analytics, högre utbildning, utmaningar, lärande
