Hur ser studenter på syftet och meningen med universitetsstudier? Ser studenter den högre utbildningen bara som en språngbräda till att få ett arbete? Betraktar de universitetsstudier som ett sätt att kunna få en högre lön? Handlar det om anställningsbarhet? Stämmer de förutfattade meningarna om att studenter bryr sig mer om att vara gångbara på arbetsmarknaden än att se tiden på universitetet som en del av personlig utveckling och som en inlärningsprocess? Eller ser studenterna faktiskt högre utbildning som en kunskapslyft som inkluderar dem med intellektuella verktyg för att (på olika sätt) kunna kontextualisera och analysera olika samhällsfenomen, miljöförändringar, processer och skeenden? Just frågan om hur studenter tänker kring syftet med högre utbildning stod i fokus i en nypublicerad studie. Men vad kom den fram till?
Först ska inflikas att de 295 studenter som ingick i studien, studerade på kandidatnivå och kom från sex europeiska länder. De kom från Danmark, England, Tyskland, Irland, Polen och Spanien. Dessa länder uppvisar stora variationer vad gäller styrelseskick (välfärdsstat, post-kommunistiskt styre, liberalism och så vidare) och i vilken utsträckning som studenter betalar terminsavgifter. Artikelförfattarna framhåller att detta var ett medvetet val; allt i syfte att se om dessa skillnader avspeglade sig i resultaten. Detsamma kan sägas om studenternas ämnesmässiga bakgrund. Studenterna hade sin bakgrund i naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap, konstnärliga ämnen, men även studenter som studerar inom yrkesprogram (såsom omvårdnad och utbildning) ingick i studien.
Apropå resultaten. Vad kom då den aktuella studien fram till? Till stor del bekräftas faktiskt de förutfattande meningarna på så vis att studenterna uppgav att syftet med högre utbildning var relaterade till arbetsmarknaden: de ville helt enkelt vara anställningsbara. Många studenter såg detta som ett centralt syfte med universitetsstudier. Denna inställning visade sig vara särskilt framträdande hos studenter som betalade en terminsavgift för sina högre studier.
Även om studien visar att det finns en stark strömning bland studenterna att se universitetsstudier främst som ett verktyg för att göra sig anställningsbara, så lyftes också andra perspektiv fram. Något annat som betonades var att universitetsstudier innebär en möjlighet till personlig utveckling och att efter utbildningen kunna bidra till samhället med sina kunskaper och färdigheter. Intressant nog var denna inställning särskilt framträdande bland de som studerade i länder utan ett system för terminsavgifter, men den skymtades också hos studenter i länder med terminsavgifter.
Även andra aspekter framkom. Till exempel betonade en del studenter att universitetet var något av en bubbla där intellektuella ambitioner kan förverkligas. Men också andra värden lyftes fram, såsom att högre utbildning kan främja demokratiska värden och kan erbjuda ett kritiskt förhållningssätt. De studenter som lyfte fram sådana aspekter såg alltså att universitetsstudier också tjänar ett slags kollektivt syfte. Sådana värden lyftes, igen, i större utsträckning av de som studerade i länder utan terminsavgifter.
Vad gör då artikelförfattarna för reflektioner avseende resultatet av studien? Jo artikelförfattarna pekar bland annat på att studentsvaren visar att frågan om terminsavgifter förmodligen har betydligt större påverkan på den högre utbildningen; den förefaller styra hur studenter ser på syftet med universitetsstudier. Något annat som framhålls är att både universitetsledning och vi universitetslärare kanske i större utsträckning måste vara beredda att släppa föreställningen om att alla studenter som deltar i den högre utbildningen gör det bara för att vara gångbara på arbetsmarknaden. Artikelförfattarna menar att det kanske därför kan vara bra att sluta se studenter som konsumenter på en marknad och i stället förstå att studenter har en komplex och varierad syn på syftet med högre utbildning.
Kommentar: Studien visade alltså att de förutfattade meningarna delvis besannade sig. Åtminstone när det gäller att det finns en stark strömning bland studenter att se universitetsstudier bara som ett sätt att ta sig in på arbetsmarknaden och få en någorlunda bra lön efter studierna. Men på flera sätt visar studien också att de förutfattade meningarna inte håller, vilket är intressant (samtidigt som det kanske innerst inne inte var helt förvånande). Studien pekar snarare på att studenters syn på meningen med högre utbildning är komplex, varierad och mångdimensionerad.
Studien bidrar alltså med en delvis annan bild av hur studenter ser på detta. Med en något förändrad inställning i synen på syftet med universitetsstudier, kan det bli enklare att förhålla sig till aktörer i samhället som exempelvis vill styra universiteten mot en alltmer marknadsanpassad institution i samhället, som ska leverera anställningsbara människor till de arbeten som arbetsmarknaden för närvarande efterfrågar. Man kan på goda grunder fråga sig om just universiteten (som i vissa avseenden rätteligen är trögrörliga) är den rätta platsen för att snabbt inrätta mångåriga utbildningar som omedelbart ska förse arbetsmarknaden med personalkraft. Utifrån det perspektivet kan kanske studien ses som en indikation på att universitetsstudier tjänar ett högre syfte i att bland annat förse studenter med verktyg för att kunna kontextualisera och förstå sin omvärld, att kunna inta ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt och — kanske viktigast av allt i dessa tider — förse samhället med självständigt tänkande människor.
Text: Dennis Martinsson, Juridiska institutionen
Nyckelord: komparativ utbildning, utbildningspolitik, hemmastudenter, Europa, mening och syfte
