Forskning har visat att studenter använder olika lärstrategier vid universitetsstudier. I en artikel i novembernumret av Higher Education 2017 framkommer att valet av lärstrategi har påverkan på resultat och betyg för enskilda studenter. I artikeln undersöks också hur företeelsen att studenter skjuter upp läsande och lösning av uppgifter relaterar till val av lärstrategier och studieresultat.
Tidigare forskning har identifierat tre olika lärstrategier som studenter på universitet har. En lärstrategi är det som kallas ytinlärning, vilken karaktäriseras av att studenter memorerar saker ur kurslittertatur och/eller det lärare säger i undervisningssammanhang. Denna strategi hänger samman med att studenten inte ser syfte och sammanhang med den kunskap man memorerar och en rädsla hos studenten att misslyckas. En annan lärstrategi är djupinlärning, som karaktäriseras av ett genuint intresse och ett sökande av mening och sammanhang med lärandet. Studenten är ofta mer oberoende i förhållande till kursplan och lärandemål, eftersom drivkraften att förstå sammanhang är starkare. En tredje lärstrategi är det som kallas strategisk lärstrategi. Denna kan omfatta både ytinlärning och djupinlärning, och där studenten väljer lärstrategi efter omständigheterna och den uppgift som skall lösas med avsikten att prestera bra. Förmågan att välja lärstrategi utifrån omständigheterna ingår i det som kallas för självreglerat lärande, där studenten aktivt reflekterar över sitt eget lärande. Forskningen har också visat att det finns ett positivt samband mellan djupinlärning respektive strategisk lärstrategi och höga betyg.
Tidigare forskning om studenters uppskjutarbeteende har visat att det finns ett samband med lägre betyg. Det finns också ett samband med oro, ångest och depression hos dessa studenter.
Artikeln undersöker hur lärstrategier och uppskjutande tillsammans påverkar betyg och studieresultat. Undersökningen är baserad på en enkätstudie bland förstaårstudenter på universitetet i Tromsö. Enkätundersökningen gav svar från 428 studenter. I enkäten ställdes frågor om tex läs- och skrivsvårigheter, mental och fysisk hälsa samt vilken studieteknik de hade och om hur de såg på nyttan sina studier i ett framtida arbetsliv. Utifrån enkätsvaren klassificerades studenterna utifrån lärstrategier och uppskjutande. Enkätsvaren samkördes sedan med studenternas studieresultat ett år senare.
De slutsatser man kommer fram till utifrån enkätstudien och undersökningen av studieresultat är att det finns ett samband mellan lärstrategi och studieresultat på så sätt att djupinlärningstrategi och strategisk lärstrategi förutsäger högre betyg. Vidare framkom att den strategiska lärstrategin kunde fungera som ett medium för djupinlärningsstrategins positiva koppling till resultat, genom att strukturering av och strategiskt tänkande kring studierna var viktigt tillsammans med engagemang och intresse. Författarna till artikeln menar att deras resultat visar att både djupninlärningsstrategi och strategisk lärstrategi är viktiga för lärare att uppmuntra. Man menar då att lärare först bör uppmuntra och skapa förutsättningar för djupinlärningsstrategi, och sedan uppmuntra strategisk lärstrategi för att få djupinlärningsstrategin att fungera för den enskilda studenten. Studenter med en djupinlärningsstrategi är mer oberoende i förhållande till kursplan och lärandemål, och att som student vara allt för engagerad i sitt eget lärande kan innebära en risk så till vida att man då kan missa vad lärarna vill och kräver att man skall lära sig. En förmåga att anpassa sin lärstrategi efter krav och sammanhang, i kombination med ett engagemang och fokus på sitt eget lärande blir då tillsammans en viktig faktor för studieresultat med höga betyg.
En annan slutsats som man kommer fram till att det inte finns något samband mellan betyg och studieresultat å ena sidan och studenters prokrastinering å andra sidan. Studenter med en djupinlärningsstrategi sköt upp läsande i samma utsträckning som studenter med ytinlärningsstrategi. Däremot kunde man påvisa att studenter med större självkontroll och en strategisk lärstrategi skjöt upp i lägre utsträckning. Även om uppskjutande inte kunde påvisas ha en negativ inverkan på betygen, så menar författarna att det kan skapa stress och depression, och därmed också påverka studenters erfarenhet av lärandet negativt.
Artikeln lyfter fram att det kan vara viktigt att uppmuntra studenter att inta en djupinlärningsstrategi tidigt i universitetsutbildningen. Då ökar förutsättningarna för bättre studieresultat. Artikeln lyfter också fram att detta inte är tillräckligt. Förutsättningar för goda studieresultat, bättre lärande och studenters positiva erfarenhet av lärande ökar om man också hjälper studenter att inta en strategisk lärstrategi, med god tidsplanering och att anspassa ambitioner och nivå efter uppgift och krav.
Text: Johan Berg
