De senaste decennierna har inneburit en kraftig ökning av tillgång till information genom Internet. Information är idag ständigt tillgänglig genom smarta telefoner. Öppna och fritt tillgängliga sökmaskiner som Google och webbaserade uppslagsverk som Wikipedia är vägar in i denna mångfald av information. För dagens unga studenter är denna tillgång till information en naturlig del av vardagen. I artikeln Information-seeking behaviour and academic success in higher education: Which search strategies matter for grade differences among university students and how does this relevance differ by field of study? publicerad i tidsskriften Higher Education undersöker Hannes Weber, Dominik Becker och Steffen Hillmert studenters informationssökningsbeteenden i samband med utbildning och hur dessa olika beteenden kopplar till studieresultat. De viktigaste resultaten är att mer sofistikerade sätt att söka information via Internet kan kopplas till djupinlärningsstrategi och leder till bättre studieresultat. Användande av enkla basala sätt att söka information via Internet påverkar studieresultaten varken negativt eller positivt, förutom inom ämnesområdet medicin, där studieresultaten istället förbättrades bland studenter som använde enkel informationssökning. Författarna kopplar basal informationssökning till ytinlärningsstrategi, och att det inom medicinska utbildningar handlar om att plugga in enkla fakta de första åren. Traditionella sätt att söka information via bibliotek har inte heller någon signifikant påverkan på studieresultat.
Tidigare forskning har visat att många studenter på lägre nivåer i utbildningar har en bristande förmåga att hitta och kritiskt värdera information som de hittar online, alltså en bristande informationslitteracitet. Forskning specifikt kring studenters beteenden när de söker information är ett relativt nytt fält. Den forskning som finns visar att studenter på lägre nivåer ofta använder enkla sökvägar, till exempel Google, och sällan använder mer avancerade sätt att söka, till exempel plattformar som Web of Science, JSTOR eller Google Scholar. Med stigande erfarenhet av universitetsstudier använder studenterna allt mer sofistikerade sätt att söka information, men de enkla sökvägarna är fortfarande dominerande.
I artikeln inför man en dimension som saknas i tidigare forskningen om studenters informationssökningsbeteenden, nämligen kunskaperna kring djupinlärnings- och ytinlärningsstrategier. Studenters val av strategi har i tidigare forskning visat sig påverka studieresultaten, där djupinlärningsstrategi leder till bättre studieresultat. I artikeln kopplar författarna samman ytinlärningsstrategi med enkla och ytliga sätt att söka information, som att till exempel ”googla” enstaka sökord. Resultat av sådana sökningar leder ofta till träffar på bloggar, kommersiella webbsidor eller Wikipedia. Djupinlärningsstrategi kopplas samman med mer sofistikerade sätt att söka, till exempel genom komplexa söksträngar av ord, användande av ämnesspecifika begrepp eller användande av sökplattformar inriktade mot akademisk forskning, där resultaten leder till forskningsbaserade tidskrifter. Som tillägg till dessa två olika informationssökningsbeteenden undersöks också ett tredje, som man kallar för traditionell informationssökning. Det karaktäriseras av att informationssökning sker offline på bibliotek. I studien undersöks också om det finns en variation mellan olika ämnesområden gällande informationssökningsbeteende och studieresultat.
Undersökningen är baserad på enkäter som skickades ut till alla studenter på ett stort tyskt universitet. Enkäten skickades ut i två omgångar med 1,5 års mellanrum för att undersöka förändring i beteenden och resultat över tid. Sammanlagt 769 studenter besvarade båda enkäterna, och det är dessa svar som används i undersökningen. Samtliga studenter i undersökningen hade kommit minst fyra terminer in i utbildningen vid den andra enkäten. I enkäten ställdes frågor kring hur och var studenterna sökte information för att förbereda sig inför den senaste examinationen eller skriftliga inlämningen, vilket betyg de fick på denna examination eller inlämning, om informationen de använde var engelskspråkig eller tyskspråkig (mer grundläggande kunskaper är ofta tillgänglig på tyska medan mer komplex och sofistikerade kunskap som vetenskapliga artiklar ofta endast finns tillgänglig på engelska) samt vilket ämnesområde de studerade inom. Enkätsvaren analyserades sedan med statistisk metod.
Resultaten visar att nästan samtliga studenter använde enkla sätt att söka information, som till exempel Google, vid tiden för båda enkäterna. Inom naturvetenskap och medicin använde studenterna Wikipedia i högre utsträckning jämfört med studenter inom humaniora och samhällsvetenskap. Användningen av Wikipedia förändrades inte över tid. Användningen av mera sofistikerade sätt att söka information ökade däremot över tid, från att endast en mindre del av studenterna använde sådana sätt vid första enkäten till att majoriteten gjorde det vid tiden för den andra enkäten. Undantaget var studenter inom medicin, som använde mer sofistikerade sätt i mindre utsträckning vid båda tidpunkterna. Författarna drar slutsatsen att studenter med tiden blir mer medvetna om mer sofistikerade sätt att söka information, och att fler väljer en djupinlärningsstrategi med tiden. Undantaget är medicin, som författarna menar kan förklaras av att medicinutbildningen fortfarande den fjärde terminen karaktäriseras av kunskap kring enkla ”hårda” fakta. Inom de andra ämnesområdena hade studenterna efter fyra terminer mött mer problematiserande och komplicerad kunskap, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap. Ytterligare en slutsats är att mer sofistikerade sökbeteenden inte är ett substitut för utan ett komplement till Google och Wikipedia. Nästan samtliga studenter fortsatte att använda de enkla söksätten även efter att de började använda mer sofistikerade.
När det gäller koppling mellan sökbeteende och studieresultat visar undersökningen att mer sofistikerade sökbeteenden leder till högre betyg. Detta hänger antagligen samman med utveckling av djupinlärningsstrategier. Dock leder inte användning av enkla sökbeteenden till lägre betyg när de kombineras med mer sofistikerade. Slutsatsen är att enkla sökbeteenden inte påverkar betygen uppåt, men inte heller att de påverkar betygen negativt. I stället är det tydligt att det är användningen av mer sofistikerade sätt att söka information som påverkar studieresultaten positivt. Det traditionella sättet att söka information hade ingen signifikant påverkan på studieresultaten.
Kommentar: Artikeln innehåller några svagheter. Den ena, som författarna själva är medvetna om, är att resultatet är baserat på studenternas egna uppgifter i enkätsvaren om hur de söker information, deras studieresultat etc. Den andra svagheten är att studenternas lärstrategier inte undersöks. Författarna utgår ifrån att djupinlärningsstrategi hänger samma med mer sofistikerade sätt att söka information utan att de vet om så är fallet. Bortsett från svagheterna visar ändå artikelns resultat på vikten av ge studenter möjlighet att tidigt i utbildningen lära sig att söka information på annat sätt än genom att ”googla” med enkla sökord.
Text: Johan Berg, Kulturgeografiska institutionen
