Enligt högskolepedagogiska riktlinjer bör undervisningsformer utformas på så sätt att de stimulerar till studentaktivitet, främjar djupinlärning och uppmuntrar till samarbete. Därför efterfrågas gruppuppgifter som bygger på hög studentaktivitet och studentinflytande, samtidigt som de tar små lärarresurser i anspråk.
David Thorséns artikel Studentengagemang och aktiverande gruppuppgifter – ett exempel är ett välkommet bidrag i detta sammanhang. Han presenterar en aktiverande gruppuppgift där studenter i mindre grupper får producera kortare populärvetenskapliga texter som de sedan hjälper varandra att förbättra, innan de publiceras och blir tillgängliga för allmänheten.
Gruppuppgifter utifrån studenters intressen är bra för lärande
Huvudsyftet med uppgiften är att studenterna tränar generiska färdigheter samtidigt som de övar på kvalificerat samarbete. Det finns många fördelar med att studenter tidigt i sin utbildning introduceras till samverkansaktiviteter där de får träna kommunikation av egna och andras forskningsresultat. Lärarens uppgift är att utforma gruppuppgiften på ett sådant sätt att dessa delar tränas samtidigt. Gruppuppgiften utgår från studenternas egna intressen, och på så sätt får de möjlighet att påverka upplägget och innehållet av sin utbildning.
Thorséns uppgift går ut på att studenterna i samråd med varandra definierar ett ämnesrelevant undersökningsområde och därefter arbetar fram en gemensam text. Uppgiften är både additiv och konjunktiv (Steiner 1966) i och med att gruppens produkt är den adderande summan av alla medlemmars bidrag och alla är delaktiga i arbetet. Uppgiften bygger på samarbete, gemensam problemlösning och utnyttjande av hela gruppens kompetens. För att uppgiften inte ska styras av någon i gruppen eller delas upp mellan studenterna och på så sätt bli disjunktivt (Steiner 1966) bör läraren inte på förhand ge studenterna ett specifikt tema, utan låta dem arbeta fram ett undersökningsområde själva. De ska fördjupa sina ämneskunskaper kring något de själva anser vara viktigt. I kursmaterialet ges utförliga instruktioner om uppgiftens utformning och arbetsordning. Inga detaljerade instruktioner ges om hur basgruppen ska arbeta. För att genomföra uppgiften delas klassen in i mindre grupper där varje basgrupp tilldelas en ”vängrupp” som de för en dialog med. Basgruppen lämnar ett skriftligt förslag till läraren som övervakar processen på distans och endast ingriper om det förekommer olämpligheter. Basgruppen arbetar fram ett utkast som revideras av vängruppen- och som kommer med konstruktiva förslag. Därefter reflekterar basgruppen kring texten utifrån kommentarerna, kompletterar den och publicerar den slutligen på Wikipedia (efter lärarens godkännande). Artiklarna inkluderar vetenskapliga referenser samt bilder eller filmklipp.
Examination gruppvis men individuella betyget påverkas
Uppgiften examineras gruppvis och uppgiftens alla delar väger lika tungt. Gruppens prestation har en betydelse för individens kursbetyg men är inte den främsta betygsgrunden. Gruppuppgiften brukar vara uppskattad av studenterna och i kursvärderingarna är de positiva kommentarerna övervägande. Svårigheter som lyfts upp har varit av praktisk natur- exempelvis svårigheter att hitta tider och lokaler som passat alla. Uppgiftens huvudsyfte - att motivera till informationssökande och kritiskt tänkande- anses vara uppnådd. Uppgiften är enkel att genomföra och kan med fördel användas som ett komplement till redan befintliga kursmoment inom olika undervisningssammanhang på högskolekurser.
Text: Natasha Ringblom
Referenser:
Steiner, I. D. (1966). Models for inferring relationship between group size and potential productivity. Behavioral Science, 11 (4), 273-83.
