Nätverk för vänskap och lärande
Vid många universitet världen över organiserar man nätverk för förstaårsstudenter, så kallade nybörjarnätverk (eng. Freshmen Learning Communities, FLC). Nätverken syftar till att underlätta för nya studenter att skaffa vänner inom utbildningen, men också till att underlätta insocialiseringen vid universitetet och det akademiska förhållningssättet. Forskning visar att nybörjarnätverken har positiva effekter på studieresultat och att det leder till minskade avhopp från utbildningar. Men få studier undersöker dynamiken och processen när studenter skapar relationer med andra studenter i nybörjarnätverk, och effekterna av en sådan dynamik. I artikeln ”Emergent achievement segregation in freshmen learning community networks” nyligen publicerad i Higher Education undersöker författarna dynamiken genom en studie av en kohort studenter vid ett nederländskt universitet. Resultatet visar att det finns en tydlig tendens att högpresterande studenter söker sig till andra högpresterande studenter, både när det gäller vänskap och akademiska relationer som till exempel stöd och hjälp att lösa uppgifter eller att förstå ett komplext sammanhang. Lågpresterande studenter tenderar att söka sig till andra lågpresterande studenter. Man kan alltså konstatera att det leder till en segregering av studenterna utifrån uppnådda studieresultat.
Studie av dynamik i nätverk
Vid det nederländska universitetet i studien delas nybörjarstudenterna in i grupper om 12—14 studenter per grupp. Inom gruppen arbetar studenterna under första läsåret med att bland annat lösa uppgifter och diskutera studiematerial både inom och utanför lektionstid. Tanken är att man inom gruppen ska ge varandra hjälp vid behov, och att man i förlängningen blir vänner.
Undersökningen av dynamiken i nybörjarnätverken utgörs av två enkäter som besvarades av 95 studenter på en kandidatutbildning. Den första enkäten genomfördes i slutet av den första terminen, och den andra i slutet av det första året. Enkätsvaren samkördes sedan med studieresultaten för respektive student.
I artikeln skiljer man mellan sociala nätverk och akademiska nätverk. Sociala nätverk handlar om vänskap mellan individer, och undersöks i studien genom att studenterna i enkäten graderade grad av vänskap med olika individer i nybörjarnätverket eller med individer på samma kurs men utanför det egna nybörjarnätverket. Det sociala nätverket är viktigt för emotionellt stöd, att hantera stress och problematiska situationer. Akademiska nätverk handlar om att söka hjälp och stöd av kurskamrater för att till exempel lösa uppgifter och att förstå krav, samt att samarbeta i olika sammanhang kopplade till utbildningen. Detta undersöktes i enkäten med frågor kring vem man sökte hjälp av för till exempel lösa uppgifter eller diskutera krav kopplade till utbildningen och vilka man samarbetade med.
Det akademiska nätverket är viktigt för stöd och hjälp att möta uppställda krav och i studentens lärprocess. I artikeln finns också ett par teoretiska grundantaganden. Det första går ut på att en akademisk relation mellan olika parter grundar sig i en värdemaximering. Vid val av partner väljer man den partner som ger mest värde tillbaka. Enligt ett sådant resonemang skulle en lågpresterande student ha mest nytta av att skapa en relation med en högpresterande student. Den högpresterande studenten skulle i en sådan relation få ett värde tillbaka i form av vänskap eller i och med att den beskriver och förklarar något för den lågpresterande studenten. Det andra teoretiska grundantagandet utgår ifrån att vänskap skapas mellan människor som är lika varandra. Studenter som skapar vänskapsband med varandra är därmed sannolikt av samma kön, samma etniska bakgrund, har samma intressen eller med liknande resultatnivå på studierna. Vänner är ofta villiga att ge varandra hjälp, medan högpresterande studenter ofta är ovilliga att ge lågpresterande studenter hjälp, såvida de inte är vänner. Dessa motsatta antaganden leder fram till artikelns frågeställningar kring hur relationsskapandet går till bland förstaårsstudenter och vem man som student vänder sig till för akademiskt stöd.
Länkar mellan sociala och akademiska relationer
Resultatet visar att studenterna under det första året huvudsakligen sökte sociala och akademiska relationer inom sitt respektive nätverk bestående av 12—14 studenter, även om relationer utanför det egna nätverket förekom. Det egna nätverket blev något mindre betydelsefullt under loppet av det första året när det gäller att söka hjälp och etablera vänskap (skapa sociala relationer), och fler relationer fanns utanför det egna nätverket i slutet av det första året. Däremot stärktes preferenser att samarbeta inom nätverket under det första året. Resultatet visar också att när studenter är vänner (har en social relation) är de också mer benägna att fråga varandra om hjälp och att samarbeta. Omvänt gäller också, att studenter som samarbetar är mer benägna att bli vänner. Sociala och akademiska relationer är alltså länkade till varandra. Ytterligare ett resultat är att vänskap (sociala relationer) skapas mellan likar. Personer av samma kön eller med liknande nivå på studieresultat är mer benägna att bli vänner, och därmed också mer benägna att hjälpa varandra eller samarbeta. Dessa resultat leder fram till slutsatsen att förstaårsnätverken till stor del är segregerade utifrån studieresultat, där högpresterande studenter blir vänner med samt samarbetar och hjälper andra högpresterande, samtidigt som lågpresterande studenter blir vänner med och samarbetar med andra lågpresterande studenter.
Kommentar: Är det problematiskt att nätverken är segregerade efter studieresultat? För författarna till artikeln handlar det om att maximera individens potential oavsett studieresultat, och då är frågan mer komplicerad och kräver mer forskning. Till exempel finns forskning som visar att lågpresterande studenter kan lyftas genom att ingå i heterogena nätverk, bestående av både hög- och lågpresterande, medan medelstudenter kan lyftas av homogena nätverk. Högpresterande studenter kan dra nytta av både homogena och heterogena nätverk. Kommande forskning bör ta fasta på dynamiken i nätverken och de olika relationerna genom longitudinella studier över tid av små grupper av studenter.
Text: Johan Berg, Kulturgeografiska institutionen
