En undersökning av studenters kunskapssyn visar att en stor majoritet av nybörjarstudenter på universitetet har en sk enkel dualistisk kunskapssyn. I en artikel i Higher education undersöks hur studenters kunskapssyn påverkar deras syn på bedömning av och återkoppling på deras examinationsuppgifter.
Bedömning av studenters prestationer och återkoppling till studenter gällande bedömningen är saker som ingår i arbetet som universitetslärare. Ibland möter lärare studenter som är missnöjda med bedömningen, men vanligen accepterar studenter den gjorda bedömningen av deras arbete. I de senare fallen vet lärare inte om studenterna förstår bedömningen. Återkoppling och betygsmotivering, eller snarare brist på återkoppling och betygsmotivering, är också något som studenter ofta framför som kritik i kursvärderingar eller andra sammanhang, trots att lärare i många fall tycker att de har gett studenter återkoppling och betygsmotivering. I ett av *Pedagogeeks-avsnitten tar man upp återkoppling, och den problematik som finns gällande framför allt hur den kommuniceras av lärare och mottas av studenter (se länk nedan). I senaste numret av Higher Education finns en artikel om hur studenters kunskapssyn påverkar deras syn på bedömning och deras tillfredsställelse vid återkoppling.
Artikeln tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring studenters kunskapssyn och hur den varierar mellan olika individer. Kunskapssyn handlar i det här sammanhanget om grundläggande epistemologi och om hur kunskap förvärvas. Forskningen har visat att studenter under universitetsstudier i många fall utvecklas, från att ha haft en enkel dualistisk syn på kunskap där något är rätt eller fel (svart eller vitt), till en mer komplex pluralistisk och nyanserad syn där det finns flera perspektiv och ”sanningar”. Detta återspeglas också i studenter ser på hur man förvärvar kunskap, där en utveckling sker från att betrakta den som något man som student mottar, till att se kunskap som en process, där man själv är delaktig i förvärvandet och skapandet kunskap. Undersökningen i artikeln baseras på en enkätstudie bland förstaårsstudenter inom ett ekonomiprogram på ett engelskt universitet. I enkäten ställdes frågor om kunskapssyn, syn på examination och bedömning samt på undervisning och återkoppling. Tvåhundra studenter besvarade enkäten, och i studien kategoriseras studenterna utifrån den grundsyn på kunskap som framkommer i enkätsvaren.
Resultaten från undersökningen visar att en stor majoritet av de 200 studenterna (175 st) hade en enkel och dualistisk kunskapssyn. Gemensamt inom denna grupp av studenter var att de ansåg att bra undervisning var sådan undervisning som förberedde studenterna för examinationen. Vidare ansåg de bedömningen rättvis och legitim när de som hade hög närvaro på föreläsningar och annan undervisning också var de som erhöll högt betyg. När det gäller återkoppling ansåg denna grupp av studenter att den skulle vara specifik och gå ut på att korrigera fel som man som student hade gjort. De efterfrågade också exakta instruktioner och bedömningskriterier. Den typ av återkoppling som efterfrågades var alltså de rätta svaren, eller den rätta lösningen på ett problem. Den minoritet av nybörjarstudenterna (25 st) som hade en mer komplex och nyanserad syn på kunskap efterfrågade att bedömning skulle ske av flera lärare, och att den skulle ske i dialog med studenten. Eftersom det kan finnas flera perspektiv på ett studentarbete så kan olika lärare se olika styrkor. Studenterna hade också en önskan att försvara sina ståndpunkter. Studenterna i denna grupp såg återkoppling som en dialog mellan lärare och student, där studenterna efterfrågade en möjlighet att diskutera sitt arbete med läraren.
Den lärdom som kan dras av denna artikel är att det kan vara viktigt att vara medveten om den variation i kunskapssyn som finns i studentgrupper och hur denna syn påverkar hur studenterna uppfattar examinationsuppgifter och den bedömning som görs av deras arbeten, samt vilken typ av återkoppling som efterfrågas och som olika studenter är mottagliga för. För att kommunikationen av återkoppling och bedömning skall landa hos studenten, och uppfattas som legitim och fungera formativt, kan hänsyn behöva tas till de olika kunskapssyner som finns. Detta behöver inte nödvändigtvis innebära en anpassning till den enkla dualistiska kunskapssynen, utan kan fungera i ett större sammanhang där kursupplägg och undervisning tidigt i utbildningen lockar in studenter i en mer komplex och nyanserad syn på kunskap. Det senare är en annan utmaning för universitetslärare, som inte undersöks i den här redovisade artikeln.
Text: Johan Berg
*Pedagogeeks: Återkoppling till studenter. Kompetensutvecklande webb-TV för universitetetslärare. Återkoppling är ett återkommande tema när det gäller vad studenter saknar eller vill ha mer av i sin utbildning. Samtidigt vet vi att återkoppling är en av de faktorer som bidrar mest till studenters lärande. I programmet lyfts frågor om hur vi bättre kan förstå och hantera studenternas behov av återkoppling. Programledare Klara Bolander Laksov, lektor i högskolepedagogik och Max Scheja, professor i högskolepedagogik samtalar kring återkoppling som pedagogiskt verktyg för studenters lärande.
