Den högskolepedagogiska forskningen har länge och ur olika perspektiv ägnat stort intresse åt återkoppling. Syftet med återkoppling har till exempel studerats av Hattie och Timperley (2007) som urskiljer tre olika fokus: feedup eller målsyftande återkoppling, som klargör för studenten vilka mål som ska uppnås, feedback eller bakåtsyftande återkoppling, som handlar om vad studenten har gjort, och feedforward eller framåtsyftande återkoppling, som är inriktad på hur studenten kan gå vidare och förbättra sitt arbete. Hattie och Timperley delar också upp innehållet i återkopplingen i fyra olika nivåer, som är relaterade till uppgiften, arbetsprocessen, studentens reflektion och metakognitiva process, samt till studentens person. Espasa et al (2013) har gjort en typologi över sju olika språkliga funktioner i skriftlig återkoppling: förtydligande, bekräftelse/negering, argumentation, personliga åsikter, korrigering, fråga, förslag. Den nya holländska studien (Dirkx et al 2021) kombinerar dessa tre dimensioner av återkoppling — fokus, nivå och funktion — för att undersöka skillnaderna mellan två modaliteter eller former av skriftlig återkoppling: kommentarer som skrivs in i en text (in-text feedback) respektive kommenterade bedömningsmallar (rubric-referenced feedback). Båda dessa återkopplingsformer har sina fördelar. Kommentarer i text har en formativ karaktär och ger till exempel möjligheten att ge förbättringsförslag vid enskilda stycken eller meningar, att ställa textförankrade frågor som uppmanar till reflektion, och att korrigera språk- eller sakfel. Kommentarer i bedömningsmallar kan användas både formativt och summativt, och hjälper till att förklara och konkretisera relationen mellan bedömningskriterierna och uppgiften.
Artikelförfattarna hade tillgång till tre lärares formativa återkoppling på arton längre skriftliga uppgifter från två olika kurser på ett masterprogram i pedagogisk fortbildning för yrkesverksamma. Sammanlagt omfattade återkopplingen 932 kommentarer, varav 804 utgjordes av kommentarer i text och 128 var kommentarer i bedömningsmallar. Med avseende på återkopplingens fokus fann artikelförfattarna att majoriteten (över 95 procent) av samtliga kommentarer gav feedback, men i drygt 20 procent av kommentarerna i bedömningsmallarna förekom även feedforward. När det gällde återkopplingens nivå dominerade kommentarer om uppgiften i båda typerna av återkoppling, följda av kommentarer om arbetsprocessen (mera frekvent i bedömningsmallarna) och den metakognitiva processen (även den mera frekvent i bedömningsmallarna). Återkopplingens språkliga funktion var den dimension som uppvisade de tydligaste skillnaderna. För kommentarer i text var förtydliganden, korrigeringar och frågor de tre vanligaste funktionerna. Kommentarer i bedömningsmallar dominerades istället av förslag, argumentation och bekräftelse.
Forskarna drar flera slutsatser av sin studie. De menar att användandet av bedömningsmallar uppenbarligen leder till att studenterna får mindre återkoppling, något som även tidigare forskning påvisat. Undersökningen bekräftar också tidigare studiers slutsatser att den återkoppling som ges till största delen fokuserar på uppgiften, men visar att kommentarer i bedömningsmallar är mer inriktade på feedforward och arbetsprocessen. När det gäller skillnaderna i återkopplingens språkliga funktioner beroende på om det är kommentarer i text eller i bedömningsmallar argumenterar artikelförfattarna för att dessa skillnader visar att lärare kan — och bör — använda dessa återkopplingsformer för olika pedagogiska ändamål. Det är också deras avslutande uppmaning till artikelns läsare: att noggrant överväga syftet med den återkoppling som ska ges och välja återkopplingsform utifrån detta. Kommenterade bedömningsmallar används lämpligast för att förklara bedömningen av studentens arbete och vad som krävs för att nå en högre nivå, medan kommentarer i text är att betrakta som konkret textkritik, inriktad på att förbättra språk, struktur och argumentation. Andra studier, som anlagt ett studentperspektiv på återkoppling, har funnit att studenter finner kommentarer i text konkret användbara, men anser att kommenterade bedömningsmallar berör högre, mer komplexa, kunskapsnivåer. Detta ligger väl i linje med den nya holländska studien, som visar att kommenterade bedömningsmallar utgör ett bra underlag för framåtsyftande återkoppling, och därmed kan hjälpa studenter till intellektuell progression.
Kommentar: SU:s lärplattform Athena (itslearning) erbjuder flera olika alternativ för återkoppling på inlämningsuppgifter. Plattformen har en textkommentarsfunktion, samt ett utrymme för feedback och ett för diskussion/dialog med studenten. Läraren kan dessutom bifoga filer (till exempel bedömningsmallar), och välja att spela in muntliga kommentarer istället för att skriva. Det finns alltså mycket goda möjligheter att följa ovanstående studies uppmaning att välja olika återkopplingsformer för olika pedagogiska syften utan att behöva lämna plattformen.
Att ge återkoppling på inlämnade texter är ofta ett ensamt arbete, där man många gånger bara har sig själv som samtalspartner och måttstock. De många kommentarer som tas upp som exempel i de holländska forskarnas artikel fick mig att känna tillhörighet till en stor, om än osynlig, kommenterande gemenskap.
Text: Kristina Widestedt, Institutionen för mediestudier
Nyckelord: återkopplingsmodaliteter, typologier, skriftlig återkoppling
Mer läsning
