Som lärare och forskare använder man sig dagligen av en mängd ämnesspecifika begrepp, som för kollegor förmedlar ett klart identifierbart innehåll. Många av dessa utgör så kallade tröskelbegrepp. När man väl har förstått innebörden av ett nyckelbegrepp har man samtidigt skaffat sig både en fördjupad förståelse av ämnet och något som mest kan liknas vid en skråtillhörighet. Problemet är att vi inte sällan svänger oss med samma begrepp inför studenterna – och förväntar oss samma grad av förståelse som hos kollegorna.
Obegripliga tröskelbegrepp hindrar studenters lärande
Tröskelbegrepp upplevs av studenterna ofta som besvärliga att tillägna sig, samtidigt som de är av avgörande betydelse för förståelsen av ämnet. Svårigheterna kan exempelvis ha att göra med att tröskelbegreppet återspeglar tyst kunskap inom disciplinen, att begreppets kunskapsinnehåll är komplicerat eller att begreppet är språkligt förvirrande, kanske för att det avviker från den normalspråkliga innebörden. Om vi inte aktivt och explicit undervisar om innebörden av disciplinens tröskelbegrepp är risken stor att vi i onödan försvårar för studenterna att ta till sig ämnet och själva anta en ämnesidentitet.
I en artikel publicerad i Higher Education Research & Development, redogör författarna David A. Green, Jennifer Loertscher, Vicky Minderhout och Jennifer E. Lewis för ett projekt, som syftade till att utveckla undervisnings- och bedömningsmaterial som skulle hjälpa studenterna att bemästra tröskelbegrepp inom biokemi. Projektdeltagarna var alla erfarna lärare eller läromedelsförfattare inom området. Den första övningen för deltagarna var att sätta rätt etikett, i form av ett tröskelbegrepp, på ett antal definitioner av grundläggande biokemiska företeelser. Här visade det sig att man, trots den erfarna och kunskapsmässigt homogena sammansättningen, inte alltid var överens om tröskelbegreppens innebörd. I nästa steg föreslog projektledarna alternativa begrepp, som deltagarna fick ta ställning till. I vissa fall behövde begreppen modifieras – preciseras eller delas upp – ytterligare en gång.
Det kanske mest överraskande och intressanta resultatet av studien var att man inte ens inom deltagargruppen var överens om innebörden av vissa tröskelbegrepp. En annan utmaning är att ett och samma begrepp kan ha mycket olika innebörd inom discipliner, eller delvis olika innebörd inom grenar av en och samma disciplin. Det är alltså inte konstigt att studenterna kan uppleva tröskelbegrepp som problematiska att ta till sig. Samtidigt representerar dessa begrepp en så väsentlig del av ämnets innehåll att vi knappast kan klara oss utan dem.
Undervisa om befintliga begrepp, förtydliga och utveckla
Projektet identifierade ett antal utmaningar kopplade till tröskelbegrepp. Samtidigt erbjuds tre alternativa angreppssätt, som författarna hoppas ska kunna underlätta inte bara studenternas inlärning, utan även lärarnas ansträngningar att undervisa om dessa centrala tröskelbegrepp. Det första sättet bygger just på att vi gör vår implicita kunskap explicit genom att börja undervisa om befintliga begrepp och deras innebörd; det andra att vi överger etablerade, men oprecisa, begrepp till förmån för mer konkreta, där fokus läggs på begreppens innebörd; det tredje angreppssättet, slutligen, går ut på att bryta upp och ersätta vida eller mångtydiga begrepp med nya, snävare – och därmed mer lättförståeliga – sådana.
Artikeln belyser de onödiga svårigheter vi utsätter studenterna för när vi slentrianmässigt använder oss av begrepp, som för oss framstår som så självklara att vi inte ens bryr oss om att förklara dem närmare. Den är också en nyttig påminnelse om vikten av att för oss själva klargöra vilket betydelseinnehåll vi tillskriver dessa begrepp. ”Vad du ej klart kan säga, vet du ej.”
Text: Anneli Gunnerstad, Juridicum
