Många lärare tvekar inför att införa muntliga examinationer. Tidskrävande, svårt att bedöma och orättvist mot blyga och osäkra studenter, är några vanliga farhågor. I artikeln ”Arbeta kollektivt, prestera individuellt – Hur muntlig examination kan användas för att stödja aktivt lärande” i Högre utbildning bemöts sådana invändningar. Författarna menar att individuell muntlig examination kan öka rättssäkerheten, och att mycket tyder på att studenternas djuplärande förbättras och prestationer över lag blir bättre än i kurser som använder skriftlig examination. Men det krävs att kursdesignen är inriktad på aktivt lärande, och utformad på ett sätt som förbereder studenterna väl för examinationen.
Artikeln redovisar en mängd tidigare studier som handlar om individuell muntlig examination och bidrar också med en egen empirisk studie av ett utvecklingsarbete inom en kurs i företagsekonomi på Högskolan i Skövde, där denna examinationsform testats och utvärderats. Utifrån kursvärderingar och intervjuer med lärarna drar de slutsatsen att individuell muntlig examination i kombination med ett gemensamt arbete och formativ återkoppling är att föredra. De argumenterar för en kursdesign som inkluderar ett tämligen ambitiöst grupparbete, där olika moment introduceras efter hand och där lärarna ger återkommande och konstruktiv kritik på studenternas arbeten under kursens gång. Mot slutet ges studenterna också möjlighet att läsa och kommentera varandras arbeten. Kursupplägget är tänkt att stötta studenternas aktiva lärande, det vill säga det egna ansvarstagande för lärandet och utvecklandet av färdigheter som analysförmåga och syntesbyggande.
I den kurs som undersöktes innehöll examinationen alltså två moment, en gruppuppgift och en individuell muntlig tentamen, vilken blev bestämmande för studentens betyg. Den individuella tentamen användes för att bedöma studentens insats i grupparbetet och för att utröna hur väl studenten förstod kursinnehållet. Själva tentamen genomfördes på tio minuter per student, och kursens båda lärare var närvarande. Studenten fick genom lottdragning svara på två av 12 examinationsfrågor, som alla var kopplade till det gemensamma arbetet. Frågorna gjordes tillgängliga för studenterna i början av kursen, vilket var tänkt att tydliggöra målen med kursen och underlätta för studenterna i det kollektiva arbetet. Författarna betonar att det inte gick att hitta något ”facit” på frågorna i kursböckerna. Svaren krävde egen analys och aktiv bearbetning av materialet.
I kursvärderingarna uttryckte majoriteten av studenterna både att de lärt sig något väsentligt nytt och att de hade förändrat sina studievanor. Kursen uppfattades av många som rolig och annorlunda, även om vissa studenter uppgav att det varit stressigt och ett för högt arbetstempo. Några studenter upplevde också att de inte hann visa vad de kunde under den korta examinationstiden. Lärarna menade dock att den muntliga examinationen, den korta tiden till trots, i själva verket ökat möjligheten att göra rättvisa bedömningar. Med möjlighet att följa upp frågor, och med två lärare som förde anteckningar, blev det en ökad precision i bedömningen.
Artikeln stöder sig också på tidigare forskning som lyft fram att muntlig examination kan förbättra lärandet. Studenter tycks över lag prestera bättre (få högre betyg) på muntliga tentamina än skriftliga, något som gäller även de som upplevt den muntliga formen som mer stressande än den skriftliga. Detta handlar bland annat om att studenterna i större utsträckning än vid en skriftlig examination ökar sin arbetsinsats och arbetar för att verkligen förstå läroinnehållet. Vid en muntlig examination kan ju examinatorn komma med följdfrågor och på så sätt ta reda på om studenten verkligen har tagit till sig innehållet i kursen. Det visar sig tydligare om studenten bara har lärt sig något utantill och inte nått en djupare förståelse. Dialogen mellan lärare och student gör också att examinationen kan bli ett lärotillfälle i sig, visar tidigare forskningslitteratur.
Lärarna i studien uttryckte emellertid en viss oro för att upplägget tycktes gynna en viss grupp av studenter som lärde sig väldigt mycket, medan en annan grupp av studenter missgynnades. Deras tolkning var att studenter som inte är vana vid eller har lika stor förmåga att ta ansvar för det egna lärandet blev stressade och klarade sig sämre. Här menar artikelförfattarna att det behövs mer forskning om olika studenters och studentgruppers förutsättningar för aktivt lärande.
Kommentar: Muntlig examination hör till de frågor som närmast reflexmässigt avfärdas i lärarkollegiet. Själv har jag ofta slentrianmässigt intagit hållningen: Jovisst, det låter ju bra, men hur ska vi hinna med att träffa alla studenter? Och blir inte bedömningen väldigt subjektiv? Vi kommer att få så mycket betygsklagomål!
Därför var det roligt och inspirerande att läsa den här artikeln och få ta del av alla fördelar denna examinationsform kan innebära, både för studenter och lärare. Frågan känns särskilt aktuell i relation till de diskussioner om ökade möjligheter till fusk som uppkommit i kölvattnet av Chat GPT. Hur jobbig denna nya utveckling än kan te sig, så finns det kanske pedagogiska vinster med att vi nu tvingas tänka om kring etablerade sätt att examinera?
Samtidigt blir det tydligt att det krävs en hel del tankearbete för att få den individuella muntliga examinationen att fungera väl. Budskapet i texten är att hela kursdesignen måste tänkas igenom från början till slut. Om examinationsformen ska kunna bidra till ett djupare lärande och mer ansvarstagande studenter, så måste givetvis andra aktiviteter på kursen utformas för att stötta detta mål. Det är alltså inte bara att köra på som förut och ändra själva examinationsdelen. Så även om kanske inte själva examinationen med nödvändighet måste ta längre tid eller skapa fler problem än skriftlig examination, så krävs det nog lite stöttning och helst utrymme i tjänsten för den här typen av kursutveckling.
Men inspiration och konstruktiva förslag på hur den muntliga examinationsformen kan utarbetas, finns att få! Den 11 december 2023, kl 13–16 ger CeUL en workshop om precis detta: Muntlig examination — bedömningsformen i ropet
Text: Maria Wendt, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Nyckelord: Muntlig examination, aktivt lärande, formativ återkoppling
