Studier om känslor försummas ofta i akademin som om vi universitetslärare bara skulle bry oss om rationalitet och kunskapsförmedling. I detta sammanhang verkar känslofältet tillhöra subjektiviteten. I sjävla verket är känslor en mycket värdefull resurs för att studera och förstå hur lärare ändrar beteende under en förändringsprocess som till exempel vid införande av nätbaserad undervisning.

Artikelförfattarna till studien "The emotional transition to online teaching: grief, loss, and implications for academic development" i International Journal for Academic Development använde sig av Kübler-Ross sorgmodell för att analysera utveckling av universitetslärares känslor under en övergång från campus till nätbaserad undervisning. Förändringsprocessen ägde rum vid ett australiskt universitet år 2019. Enligt denna modell kan en oväntad händelse leda till följande sekvens av känslor; förnekelse, ilska, förhandlingar, depression, acceptans och hopp. När förändringar sker förlorar individen någonting, och därför går det inte att undvika de känslor som uppstår. Modellen hjälper till att förstå intensiteten av känslor som lärare upplever i samband förändringsarbeten.

Författarna påpekade att första fasen av övergången från campus till nätbaserade kurser visade att relationen mellan lärare och pedagogiska utvecklare (eng. academic developers) förändrades: lärarna behövde förklaringar för övergången och krävde att de pedagogiska utvecklarna skulle leverera tekniska lösningar för att kunna genomföra övergången. Av detta skäl verkade ofta de pedagogiska utvecklarna som mottagare och vittnen till lärarnas frustrationer och denna fas var naturligtvis inte hållbar.

Studien genomfördes alltså inte under pandemin, utan under år 2019 vid ett stort australiskt universitet där de införde nya utbildningsprogram på central nivå. Alla kurser skulle ges antingen via nätet eller i hybridform med både synkrona och asynkrona nätbaserade aktiviteter. Lärarna fick producera videoinspelningar för att underlätta lärandet. Följaktligen valde artikelförfattarna att använda en kollaborativ autoetnografi med en uppföljning av åtta universitetslärare som deltog i förändringsprocessen (fem lärare, en av artikelförfattarna var pedagogisk utvecklare och två forskare). Den kollaborativa autoetnografin bestod av en serie i fem steg med individuellt och kollektivt samarbete där deltagarna först skrev en självreflektion innan de tillsammans diskuterade de viktigaste temana. Varje session var tematiskt inriktad där deltagarna fick gå igenom en reflekterande process. Författarna analyserade materialet (skriftliga produktioner och videoinspelade moment) med fokus på olika adjektiv som deltagarna använde. Med hjälp av koder studerade författarna deltagarnas känslor när de uttryckte sig skriftligt och muntligt. Tabellen 1 presenterar de olika sekvenserna av känslor som uttrycktes av deltagarna enligt Kübler-Ross sorgmodellen.

Tabell 1: Känslor som kategoriserades av deltagarna

Källa: Taylor et al., 2022: 5

Förnekelsen uttrycktes i form av en misstro mot effektiv nätbaserad undervisning, där lärare var missnöjda med sina studenters engagemang. Vissa deltagare kände sig till och med likgiltiga då den nya situationen gjorde dem mindre kapabla att knyta an till studenterna, vilket i sin tur skapade frustration. När det gällde förhandlingarna, uttryckte lärarna oro inför de krävande uppgifter som skulle utföras för att förverkliga ett effektivt nätbaserat lärande. Lärarna upplevde att de tappade kontroll över sin undervisning och sina studenters kunskapsprogression. Varteftersom började lärarna acceptera läget och insåg även att nätbaserad undervisning kan ge nya pedagogiska lösningar. De hade en ny uppfattning om vad undervisning innebar. Hoppets fas var inriktad på framtida samarbetsmöjligheter för att demokratisera utbildningen och locka flera studenter.

Studien identifierade övergripande teman i utbildningsförändringen med starka känslor av sorg, förlust och hopp. Känslan av förlust återspeglade förändringen av förhållandet först mellan lärare och studenter, därefter mellan lärare och utbildningsprogrammet och till sist mellan lärare och deras undervisningsmetoder. Faktum är att dessa känslor pekade på en djup utveckling.

Kommentar: Ska vi verkligen ta hänsyn till alla känslor när ett förändringsarbete är på gång? Är det rimligt att alla frustrationer tolkas för att kunna underlätta övergången från campusundervisning till nätbaserad undervisning till exempel? Studien visade tydligt hur ett sorgearbete var oundviklig när en förändring skedde. Å ena sidan kan sorgen uttrycka faktumet att förlusten av fysiska kontakter inte kan kompenseras med nätbaserad undervisning. Å andra sidan kan alla vinna någonting på ett riktigt förändringsarbete med nya pedagogiska utmaningar och verktyg. Det är därför vi behöver pedagogiska utvecklare, för att hjälpa oss lärare att se hur undervisningsmetoder kan utvecklas till det bättre. Studien fokuserade mest på sorg och ilska enligt Kübler-Ross sorgmodell men gick inte riktigt in i konsekvenserna av det komplexa förhållandet mellan motstridiga känslor under en övergångsperiod.

Om nätbaserad undervisning har öppnat nya intressanta tillfällen för att locka flera studenter, bör den pedagogiska kvaliteten inte underskattas. Det var därför lite oroande att konstatera att den aktuella studien inte gjordes under pandemin utan före under en specifik institutionell förändring på ett stort universitet i Australien. Tvärtom kan känslorna studeras för att skapa förutsättningar för en fördjupad dialog med alla inblandade aktörer inför en eventuell reform av alla utbildningsprogram/kursplaner. Demokratiska metoder baserade på delad kunskap och erfarenheter ger en bättre samsyn bland lärare.

Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen

Studien
Taylor, D., Bearman, M., Scarparo, S., & Thomas, M. K. E. (2022). The emotional transition to online teaching: grief, loss, and implications for academic development. International Journal for Academic Development, 27(2), 176-190.

Nyckelord: pedagogisk utveckling, Kübler-Ross sorgmodell, nätbaserad undervisning, lärares känslor, förändringsarbete