De flesta kurser och seminarier inom högre utbildning bygger på samarbetsstrategier. Dessa strategier kan få studenter att dela dokument och filer. Problemet uppstår när studenterna delar materialet med kommersiella leverantörer som i sin tur säljer föreläsningsmaterial, anteckningar, övningar och färdiga svar på olika typer av universitetsuppgifter. Detta är den idealiska marknaden för kontraktsfusk där studenter köper facit. En brittisk studie publicerad i International Journal for Educational Integrity visar att det finns få studier om kontraktsfusk och privat professionell hjälp som studenter kan få. Det är synd eftersom dessa kommersiella webbplatser drar stor nytta av akademisk oärlighet. De flesta studier rör plagiatfrågor inom högre utbildning, men kontraktsfusk borde inte nonchaleras enligt artikelförfattarna som analyserar hur delningssajten Chegg fungerar och kan användas i kontraktsfusksyfte.

Granskade läxhjälpsfrågor i fem ämnen

Artikelförfattarna undersökte Cheggs arkiv med läxhjälpsfrågor i fem ämnen: datavetenskap, maskinteknik, elteknik, fysik och kemi. Uppgifterna fanns tillgängliga på webbplatsen utan att man behövde prenumerera och båda forskarna kunde undersöka data för dessa fem ämnen under en tvåårsperiod.

Omfattande ökning av frågor under pandemin

Båda forskarna extraherade ungefär 3 miljoner frågor som ställdes under åren 2018/2019 och 5,3 miljoner frågor som ställdes under åren 2019/2020 från dessa fem ämnen. Detta motsvarar en ökning i antalet frågor med 74,9 procent från 2018/2019 till 2019/2020. Genomsnittet avseende antalet frågor som ställdes varje dag var ungefär 8 300 under åren 2018/2019 och 14 500 under åren 2019/2020. Tabellen 1 sammanfattar resultaten om datavetenskap som visar en kraftig ökning av svaren på uppställda frågor, särskilt under pandemin.

Tabell 1: Antal förfrågningar i datavetenskap i Chegg

Dessutom återspeglar resultaten även de två specifika perioderna för förfrågningar för kontraktsfusktjänster, april—maj och oktober—november. Det beror på att dessa perioder är intensiva och innehåller många examinationer. Tabellen 1 visar att ökningen av kontraktsfusk med Chegg inom datavetenskap var viktigare under åren 2019/2020 och särskilt i början av pandemin under april 2020.
I ytterligare en analys jämfördes det genomsnittliga antalet frågor som ställdes per dag i kemi i period 1 (september—mars) med period 2 (april—augusti) under de två åren.

Tabell 2: Ökning av förfrågningar i kemi i Chegg

För period 1 konstaterade artikelförfattarna en ökning på 12,68 procent mellan åren av det genomsnittliga antalet frågor per dag medan för perioden 2 motsvarade ökningen 196,25 procent, vilket är en enorm skillnad. Tabellen 2 indikerar en stor ökning mellan september 2019 och augusti 2020. Denna tendens visar tydligt att pandemin har orsakat en institutionaliserad praxis med kontraktsfusk. Sist men inte minst betonar artikelförfattarna att vissa inlägg innehöll foton eller skärmdumpar av problem som sannolikt kom från vanliga läroböcker.

Kommentar: Det är uppenbart att kontraktsfusk bör undvikas på universitetet. Att dela filer på internet (anteckningar, facit, etcetera) kan vilseleda studenter då de uppmuntras att få ett snabbt svar i stället för att arbeta med uppgifterna. I ett svenskt sammanhang innebär det att fokus på fusk även måste omfatta fildelningssajter. Det är viktigt att skrämma bort studenter från att både ge och ta emot den här sortens falsk professionell hjälp, särskilt när exempelvis Stockholms universitet tillhandahåller stöd via Studie-och språkverkstaden. Problemet ligger också i delningskulturen eftersom det finns en risk att studenter utbyter tjänster. Kontraktsfusket är således en dimension av ett övergripande problem. Finns det möjlighet att överväga alternativ för att förhindra ökningen av kontraktsfusk?

Artikeln ifrågasätter inte alltför mycket den delningskulturen som de flesta av studenterna har och som också kan bidra till fusk. Alla studenter behöver inte betala en tjänst för att få svar på sina frågor, de kan till och med återanvända varandras anteckningar. Här har lärare en stor utmaning för att motverka dessa vanor. I sammanhanget skulle öppen tillgång (eng. open access) kunna ses som en möjlighet för att undvika dessa tendenser. Om en lärare delar med sig av sina anteckningar, presentationer och eventuella relaterade övningar, kan hen förstärka de pedagogiska diskussionerna i klassrummet. Studenter skulle inte uppmuntras att leta efter facit om lärare bygger sina kurser utifrån undervisningsmetoden Omvänt klassrum (eng. flipped classroom). Att arbeta med OER (Open Educational Resources) kan bidra till att komma åt problematiken med delningssajter när det handlar om att hjälpa studenter att reflektera över kursens innehåll. Med andra ord kan akademisk integritet och öppen tillgång vara nycklarna till att bekämpa akademisk oärlighet.

Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen

Studien
Lancaster, T., & Cotarlan, C. (2021). Contract cheating by STEM students through a file sharing website: a Covid-19 pandemic perspective. International Journal for Educational Integrity, 17(1), 1-16.

Nyckelord: plagiering, akademisk integritet, kontraktsfusk, online examinationer, bedömning, pandemi, akademisk oredlighet