En artikel i tidskriften International Journal for Educational Integrity, undersöker hur studenter och lärare vid sex universitet i Kanada (Québec provinsen) ser på förmågan att söka relevant information. Resultaten visar en skillnad mellan lärare och studenter vad gäller synen på denna förmåga. Lärarna anser att studenterna borde behärska den generiska kompetensen, medan studenterna menar att de saknar träning för att utveckla en referenshantering. Många studenter tenderar i en allt mindre utsträckning att använda sig av tillgängliga resurser från bibliotek, deras arbeten beror helt enkelt på vad de hittar på nätet. De går igenom mycket information, men utan att kunna sortera de relevanta källorna för sin akademiska uppsats. Det är därför lätt för dem att kopiera och klistra in utvalda fragmentariska texter, istället för att studera viktiga källor som skulle kunna hjälpa dem att bygga ett akademiskt resonemang. Detta tillvägagångsätt kan orsaka ofrivillig plagiering och sänker studenters självkänsla. Därför uppmanas lärare och pedagoger att hitta strategier för att hjälpa studenter att välja lämpliga källor. Att söka relevant information är ingenting som är givet, det är en kompetens som kräver mycket tid, träning och tålamod. Med andra ord, informationssökande är en del av akademiskt skrivande. Innan en student skriver en uppsats, behöver hen veta hur hen kan leta efter anpassat material.
Denna studie genomfördes i form av två digitala enkäter vid sex universitet i Québec provinsen under 2017. Enkätens första del riktade sig till studenter medan den andra var anpassad till lärare. Totalt deltog 1 170 studenter och 279 lärare i undersökningen. Studenterna som svarade på enkäten kom från grundutbildningen och 50 procent av dem läste ämnen inom humaniora och pedagogik. Den genomsnittliga åldern var 26 år för studenter och 45 år för lärare.
Enkäterna definierade begreppen skriftliga färdigheter och referenshantering. Referenshantering handlar om att avgöra när, hur och varför man behöver citera en författare. Det betyder att referenshantering inte är bara en teknisk kompetens där studenten letar efter en anpassad sökmotor på internet, utan snarare ett sätt att jämföra och värdera källorna. Referenshanteringen är en generisk kompetens och en aspekt av akademiskt skrivande som öppnar vägen till ett kritiskt tänkande. Vilka referenser kan en student nämna och läsa? Kan de hjälpa studenten att ha en översikt om tidigare studier? Hur kan hen värdera dessa källor? Kan hen söka information i olika sökmotorer i stället för att googla fram vissa nyckelord?
Resultaten visar att de flesta studenter tyckte att de behövde utveckla sin referenshanteringsförmåga, medan lärarkåren ansåg att referenshantering är en grundkompetens som studenter förväntas behärska innan de börjar genomföra en akademisk uppsats. Den dissonansen visar tydligt att det är nödvändigt att definiera denna förmåga för att kunna hjälpa studenter att citera och referera på ett korrekt sätt. Av studenterna menar 70 procent att de behöver träna på att söka efter relevanta referenser för att så småningom kunna producera en akademisk uppsats.
Undersökningen visar även att studenterna är medvetna om vad plagiering betyder och vill därför få mer tid och verktyg att leta efter relevant information, detta för att undvika plagiering. Enligt studenterna bör akademiskt skrivande omfatta referenshantering som en viktig komponent. Eftersom lärarna ser referenshantering som en generisk kompetens, fokuserar de mer på andra kompetenser som hör till själva ämnet de ska undervisa i. Därför tar de inte tid att uppmuntra studenter att träna referenshanteringen. Artikeln visar också tydligt att vissa studenter behöver hjälp med att bredda sina sökmetoder. I vissa fall kan det innebära att studenter börjar utveckla en form av bibliometrisk kompetens där de jämför sökmotorer och kataloger för att ha bättre koll på tidigare studier.
Kommentar: Referenshanteringen kan inte enbart vara en teknisk färdighet, utan den innebär också att studenter och lärare reflekterar kritiskt över de möjliga källor som hör till ämnet. Lärarna skulle kunna ha mer tid i seminarier för att hjälpa studenter att skapa en bibliografi med hjälp av vissa program (Zotero till exempel). Vad säger referenser? Vilka vetenskapliga inriktningar kan man se bakom källorna? Med referenshantering kan en lärare hjälpa studenter att förstå vad vetenskaplighet innebär. En god forskningsmiljö beror på en kontinuerlig granskning av vetenskapligt arbete och på så sätt kan studenten sortera och värdera de pålitliga källorna. Om studenter och lärare fokuserar lite mer på referenser, är det lättare att motverka plagiering. Sist men inte minst, rekommenderas i artikeln att studenter och lärare introduceras tidigt i etiska frågor när det gäller akademiskt skrivande. En bra forsknings- och undervisningsmiljö främjar en etik där studenter förväntas producera egna verk och vara medvetna av de viktigaste vetenskapliga referenserna i ämnet.
Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen
Studien
