Den sociolingvistiska forskningen med inriktning på variation omfattar kvalitativa och kvantitativa studier om romanska språkvarieteter samt om spansk- och portugisiskbaserade kreolspråk. Kvantitativa sociolingvistiska metoder används även i kontrastiva studier om romanska språk, såsom spanska och portugisiska, eller regionala varieteter inom ett språk. Den kvantitativt inriktade sociolingvistiken är representerad även i forskningen om L2-varieteter av romanska språk, såsom franska i Sverige och Frankrike, spanska i Sverige och Latinamerika och portugisiska i Sverige och Afrika.
Forskningen om språkkontakt syftar till att belysa faktorer som påverkar språkförändringar i interkulturella och flerspråkiga miljöer där variabilitet och processer av tvärspråklig påverkan och andraspråksinlärning på alla lingvistiska nivåer står i centrum. Forskningen om språklig integration av migranter i hela Europa är också i fokus, liksom kontaktspråkens dynamik i flerspråkiga miljöer där bland annat minoritetsspråk talas i den romanska världen. Etnolingvistiska frågeställningar berörs i studier om romanska ordspråk och världens skriftsystem.
Inom italienskan studeras italienskans roll i östra Medelhavet, som diplomatiskt, juridiskt och intellektuellt språk, och hur detta romanska språk och andra dialekter som venetianska har påverkat andra språk i området i ett historiskt perspektiv. Våra forskningsstyrkor inkluderar även studier om medeltida folkmål, med fokus på kontaktdrivna språkförändringar, främst i icke-litterära texter, och om hur dessa förändringar kan belysa vår förståelse av bredare begrepp inom lingvistik.