Yvonne Lindqvist
Yvonne Lindqvist

Ett grundläggande problem i undervisningen på masternivå är att studenterna rekryteras från vitt skilda bakgrunder inom akademien, vilket gör att det inte är ovanligt att nybörjare i översättningsvetenskap samsas med studenter som har en kandidatexamen i ämnet. Speciellt påtaglig blir situationen när studenterna når fjärde terminens avslutande uppsats-/metodseminarium, där många av de studenter som inte har en solid bakgrund inom forskningsområdet har stora problem att skriva sina uppsatser.

Masterprogrammet i översättning är dessutom delvis professionsinriktat på magisternivå, därför är det vanligt att studenterna skriver uppsats inom formen ’längre översättning med kommentar’. Den formen av uppsatsskrivande utgör en specifik utmaning vad gäller integreringen av teori och praktik på vetenskaplig grund. Dessa studenter behöver extra stöd i sina vetenskapsteoretiska resonemang.

Behov av vidareutveckling efter konsolidering

Översättningsvetenskapen är en ung akademisk disciplin i Sverige som erkändes som självständigt forskningsfält först 2013. Mycket arbete har lagts ner av TÖI:s personal för att utarbeta både kandidat- och masterprogram samt forskarutbildning i översättning och tolkning. Nya kurser har ständigt sjösatts och utvärderats. Utbildningsuppdraget har också ständigt utökats. Idag har programmen konsoliderats; alla kurser är på plats och flerfaldigt utvärderade, men nu behövs en plan för att öka stödet för studenterna.

Utvecklingsmedlen kommer att användas för att stärka stödet för magister- och masterstudenters uppsatsskrivande med syfte att höja den vetenskapliga kvalitén inom Masterprogrammet i översättning, vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). Det föreslagna projektet tillämpar s.k. flippad klassrumspedagogik och syftar till att producera fyra instuderingsfilmer om 20 minuter vardera om översättningsvetenskaplig vetenskapsteori. Metodiken främjar dessutom aktivt lärande samt studentengagemang (Lindqvist 2016).

  1. Film nummer 1 behandlar filosofiska och teoretiska ansatser.
  2. Film nummer 2 behandlar Vetenskapsteoretiska principer.
  3. Film nummer 3 behandlar Forskningsmetoder.
  4. Film 4 sammanfattar de tidigare tre filmerna och visar hur studenten kan arbeta med de nyvunna kunskaperna både i sin egen textproduktion och vid ventileringstillfället.

Dessa teman kopplas sedan till uppsatsskrivandets olika faser och ingående delar enligt den vedertagna IMRoD-modellen (jfr exempelvis Lagerholm 2010) och enligt seminarieplaneringen som bygger på processkrivande i utbyggt PM:

  • Introduktion, syfte, forskningsfrågor, hypoteser (film nr 1 och 2) förbereds till seminarium 2.
  • Teoretisk ram (film 1 och 2) till seminarium 3.
  • Metod (film 3) till seminarium 4.
  • Resultat (film 3 och 4) samt Diskussion (film 4) till seminarium 5.

Filmerna ska inte ersätta kurslitteraturen eller undervisningen utan vara ett komplement till den nya ordningen med mer vetenskapsteoretisk och översättningsvetenskaplig inriktning för att hjälpa studenterna att producera uppsatser med förbättrad kvalitet. De ska vara tillgängliga på kursens lärplattform.

Kontakt

Yvonne Lindqvist

Finansiär: Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning, Stockholms universitet

Projektmedel: 100.000 kr