Språk är inte bara glosor och grammatik. Ditt språkbruk präglas både av din kulturella och socioekonomiska identitet – inte sällan omedvetet och outtalat. Detta påverkar förhållandet mellan lärare och elev, även i matematikklassrummet. Så skulle man kortfattat kunna beskriva en bärande teori som ligger till grund för Eva Noréns forskning.
– Lärare betyder mycket mer än att de bara undervisar i ett ämne på ett språk. De fungerar också som en brygga till kulturen och samhället.
I sin avhandling studerade Eva Norén matematikundervisning på sju invandrartäta grundskolor i Storstockholm under tre år. Vid samtliga skolor pågick projekt där lärarna medvetet jobbade med språket. I merparten av skolorna undervisade lärarna på två språk i klassrummen – svenska och somaliska eller svenska och arabiska.
Att tvåspråkig undervisning leder till bättre resultat hos elever med annat modersmål har forskning visat i ett antal studier i ett antal olika länder. Även Eva Norén fick detta bekräftat genom sina intervjuer med elever och lärare. En anledning är förstås möjligheten för läraren att översätta vissa ord eller matematiska termer. Men det beror också på att elever genom att undervisas på sitt modersmål får bättre tillgång till hela sin personlighet och på så vis bygger upp sitt självförtroende, konstaterar Eva Norén.
– En tvåspråkig lärare som känner till dina kulturella koder kan bemöta dig på annat sätt. Läraren kan exempelvis i uppfostringssyfte använda arabiska ord. Men undervisningen handlar inte bara om språk utan om hur man umgås tillsammans.
Matematikens lagar är desamma överallt. Men hur människor närmar sig och utövar matematik bär också spår av kultur. Exempelvis kan samma räkneuppgift formuleras olika beroende på var i världen man har fått sin matematikundervisning.
– Många av de lärare jag har träffat och fortbildat genom åren har inte ens hört talas om att man kan ställa upp en subtraktion eller division på annat sätt än man själv lärde sig i skolan, säger Eva Norén.
Hon konstaterar också att det exempelvis i arabisk kultur är ovanligt att spela kort. Att då använda räkneexempel från spelkortens värld är att göra det onödigt svårt för dessa elever. Att man i det somaliska samhället inte lånar pengar på samma sätt som i Sverige, kan göra det svårare för dessa elever att relatera till ränta. Här belyses en annan grundpelare i Eva Noréns forskning – att läraryrket innebär en form av maktutövning.
– Även i matematikklassrummet påverkas undervisningen av maktrelationen mellan lärare och elev. Det är något man kanske inte är medveten om som lärare, konstaterar Eva Norén.
Tvåspråkig undervisning är mycket ovanlig i svenska matematikklassrum. Men Eva Norén är hoppfull. Många nyutbildade lärare och studenter på lärarprogrammet har en annan kulturell bakgrund och är rentav tvåspråkiga. Även om du inte talar din elevs modersmål kan du exempelvis göra något så konkret som att lära dig räkna till tio på det språket. Det allra viktigaste är att ha en öppen attityd, anser Eva Norén.
– Jag önskar att svenskspråkiga lärare i matematik, i vilket matteklassrum som helst och i vilken årskurs som helst, inte ser det som ett problem att det kommer elever i ens klass som inte har svenska som förstaspråk. Utan istället försöker se till de resurser eleven har med sig till skolan i form av språk och kultur, och att det är något alla i matematikklassrummet kan lära av.
Intervjuad av Henrik Lundström