Det är välkänt att äldre svenska elevers prestationer i matematik på olika internationella tester ständigt och oacceptabelt har sjunkit. De bästa prestationerna har de yngre eleverna visat. Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen lanserat innovationer för att försöka lösa dessa problem. Båda myndigheterna har i huvudsak antagit att lösningen ligger i att förbättra kvalitén på undervisningen i matematik. Även om detta är viktigt, finns det två nyckelfrågor som inte har beaktats.
Den första är att barns lärande inte bara beror på vad och hur de undervisas utan även hur kulturella vanor och traditioner påverkar lärande. Lärares, elevers och föräldrars agerande begränsas av kulturella normer. Många av dessa kulturellt bestämda beteenden eller normer, inklusive hur föräldrar stödjer sina barn hemma, upprepas ofta generation efter generation. Det skapar en kultur som gör att utbildningstraditioner i ett land skiljer sig från utbildningstraditioner i ett annat. Till exempel klipper ofta de svenska matematiklärarna av hörnen på sina elevers böcker för att markera att en sida i boken har avslutats. Denna tradition, okänd på andra håll, är en del av en skolkultur som inte har någon grund i forskning och som kan ha inverkan på lärandet. Därför är det viktigt att förstå dessa och andra dolda kulturella influenser.
Den andra nyckelfrågan är att alla barn behöver få undervisning i ett antal områden inom grundläggande taluppfattning under det första skolåret. Dessa områden, som har identifierats genom en omfattande och systematisk analys i den internationella forskningslitteraturen, har vi kallat Foundational Number Sense (FoNS) på engelska. FoNS är grunden för senare matematiskt lärande, särskilt aritmetik och algebra. Barn som inte förvärvar FoNS tenderar att misslyckas senare i skolan. Därför är det viktigt att alla barn utvecklar sina FoNS kompetenser.
Detta projekt har därför fyra övergripande mål.
1. Att undersöka hur svenska och engelska lärare uppfattar och undervisar i grundläggande taluppfattning (FoNS) för elever i årskurs 1.
2. Att undersöka de kulturellt betingade traditioner som förekommer i svenska och engelska matematikklassrum för årskurs 1. Främjar dessa traditioner barns lärande?
3. Att undersöka hur kulturellt betingade traditioner som förekommer hos svenska och engelska föräldrar stödjer deras barns lärande i matematik i allmänhet och FoNS i synnerhet.
4. Att stödja lärarnas professionella utveckling genom att identifiera och kategorisera god FoNS-relaterad undervisningspraktik i de två länderna.
Lärarnas uppfattning och undervisningspraktik, både i matematik i allmänhet och i förhållande till FoNS, kommer att granskas genom intervjuer, enkäter och videoinspelade klassrumsobservationer. Föräldrarnas uppfattning om matematiklärande och hur de praktiskt stöttar sina barn, både i matematik i allmänhet och i förhållande till FoNS, kommer att granskas genom intervjuer och enkäter. Enkäterna kommer att ge data för kvantitativa analyser inriktade på statistiskt giltiga uttalanden av generell karaktär. Intervjuer och observationer kommer att bearbetas med både kvalitativa och kvantitativa analyser. Dessa olika former av analyser, såväl kvantitativa som kvalitativa, kommer bidra till att skapa en detaljerad bild av hur lärare och föräldrar bidrar till barns FoNS kompetenser. De kommer också att ge oss möjlighet att förstå, genom det sätt på vilket lärare och föräldrar interagerar med (sina) barn, om och hur kulturella traditioner hjälper eller hindrar lärande.
Att jämföra Sverige med ett annat land kommer att synliggöra de unika egenskaperna som finns i svenska klassrum, inklusive hur föräldrar stödjer sina barns lärande. England delar många sociala, politiska, utbildningsmässiga och kulturella företeeelser med Sverige. Engelska elevers prestation på internationella tester i matematik var från början som de i Sverige. Dock har prestationsnedgången hos de äldre engelska eleverna stannat av samtidigt som resultatet för årskurs 4-elever har stigit till bland de bästa i Europa. Slutligen, likheter som finns med Sverige gör England till en lämplig plats för jämförelse och identifiering av överförbara pedagogiska insikter.
Förutom att skriva konferensbidrag och artiklar till akademiska tidskrifter, kommer projektet etablera och upprätthålla en webbplats där material avsett att stödja lärares professionella utveckling kommer att publiceras.
