Denna artikel i Nämnaren beskriver dels resultat från tidigare forskning inom och utom Sverige och dels resultat från vår egen studie om matematikläxor i Sverige. En etablerad definition av läxor är att det är skolarbete som görs utanför lektionstid (exempelvis under fritids eller hemma). Men läxor är mer komplicerat än så och här slarvar många studier med att precisera för vilket skolämne, skolår, läxtyp och läxfunktion forskningsresultaten gäller. Några läxtyper är repetitionsläxa, fördjupningsläxa och förberedelseläxa (=att i förväg sätta sig in i ett nytt område). Det förefaller som om i just matematik i senare skolår är fördjupningsläxan något bättre. En funktion hos läxor är att vara karaktärsdanande – att ge goda studievanor och öva självständiga studier. En annan funktion är att skapa samarbeten elev-elev, förälder-elev eller som information skola-förälder. Läxor skiljer sig åt mellan länder. I Danmark har åk1-eleverna längre skoldagar och i gengäld i stort sett inga läxor. I England är det vanligt att friskolor marknadsför sig med att ge mycket läxa som ett tecken på hög ambition. Ett resultat av vår egen studie är att i Sverige används jämlikhet som argument både för och emot läxor. Argument mot läxor är att olikheter i föräldrars arbetstider, utbildning och språkkunskaper kan ge ojämlika villkor för elevernas läxarbete. Argument för läxor är att jämna ut skillnader mellan elever då läxor kan riktas till föräldrar till de elever de elever som behöver särskilt stöd att komma ifatt på grund av sjukfrånvaro eller på grund av att de behöver mer tid för att lära sig matematik.