Med detta sagt, påpekar forskning att barn med skolgång i vissa kulturer lyckas bättre än barn i andra kulturer. Exempelvis förefaller kinesiska barn mer framgångsrika än finländska elever, (Aunio m.fl., 2006). Detta mönster återkommer i flera västländer; kinesiska barn överträffar dem i väst (Ginsburg m.fl., 1997). Det finns också resultat som pekar på att taluppfattning kan vara genusrelaterad, även om resultaten är långt från tydliga. Exempelvis framträdde ett snårigt samband mellan provresultat och genus i en studieav walisiska barn (Gorard m.fl., 2001) medan andra studier inte såg något sådant samband (Dehaene, 1997; Nunes & Bryant, 1996). Sådant är förvirrande då det finns resultat som säger att tjejer har en bättre utvecklad taluppfattning än pojkar (Demie, 2001) och att pojkar har en bättre utvecklad taluppfattning än tjejer (Melhuish m.fl., 2008). Den senare skillnaden förefaller vara kopplad till föräldrarnas utbildningsnivåer: Ju högre utbildade föräldrar, desto bättre resultat för pojkar (Penner & Paret, 2008). Detta understryker sambandet mellan barnets familjs socioekonomiska status och utvecklingen av taluppfattning (Melhuish m.fl., 2008; Starkey m.fl., 2004).
Dessa motsägelser kan bero på provens utformning. Dock är det klart att taluppfattning inte endast är en prediktor för framtida skolprestationer utan både på kort sikt (Aubrey & Godfrey, 2003; Aunio & Niemivirta, 2010; Passolunghi & Lanfranchi, 2010; 2012) och på lång sikt (Aubrey m.fl., 2006; Aunola m.fl., 2004) ger talen liv och förbättrar våra relationer med dem (Robinson m.fl., 2002). Ett huvudresultat är att kunskaper i att kunna talramsan och räkna föremål fungerar som prediktor för fortsatt lärande i aritmetik i länder såsom England, Finland, Flandern, USA, Kanada och Taiwan (Aubrey & Godfrey, 2003; Aunola m.fl., 2004; Desoete et al, 2009; Jordan m.fl., 2007; LeFevre m.fl., 2006; Yang & Li, 2008). Med andra ord finns det en internationell konsensus att dåligt utvecklad taluppfattning ligger till grund för senare matematiska misslyckanden (Jordan m.fl., 2009; Gersten m.fl., 2005; Malofeeva m.fl., 2004). Dessutom kan de barn som börjar skolan med svagt utvecklad taluppfattning sannolikt förbli lågpresterande, utan lämpliga åtgärder. Dock visar forskningsresultat att det finns effektiva insatser mot detta (Fuchs m.fl., 2010; Van Luit & Schopman, 2000; Van Nes & Van Eerde, 2010). under hela skolgången (Aubrey m.fl., 2006; Geary, 2013).