Sammanfattning
Det är inte alls givet att medborgare kommer att använda den naturvetenskap de lärt sig i skolan eller att skolkunskapen kommer att påverka de val de gör i samhällslivet.
Människors bristande användning av naturvetenskap har många gånger förklarats med att vuxna människorna glömt eller aldrig förstått naturvetenskapen ordentligt. Flera studier har emellertid visat att människor relaterar till naturvetenskapen på olika sätt beroende på om den skall användas t.ex. i sammanhang inom eller utanför skolan. Människors användning av naturvetenskap beror alltså på sammanhanget.
Ett perspektiv på naturvetenskaplig kunskap som beroende av sammanhanget ställer höga krav på bedömning. Från ett sådant perspektiv kan man t.ex. inte dra slutsatsen att elever kan resonera om energikällors inverkan på miljön bara för att de kan beskriva hur vattenkraftverk, kärnkraftverk o.s.v. fungerar. Om man vill veta något om hur elever resonerar om olika energikällors påverkan på miljön så måste de få möjlighet att resonera om detta.
Bedömning som försöker bevara alla de omständigheter som faktiskt spelar roll för t.ex. livet i samhället brukar kallas autentisk bedömning. Autentisk bedömning blir emellertid komplicerad då det blir svårt att komma överens om hur en bra prestation skiljer sig från en mindre bra prestation. I min avhandling har jag valt att hantera denna utmaning genom att studera elevernas prestationer som deltagande i praktiker.
Olika praktiker som t.ex. att försvara sitt företags agerande som VD eller att granska vetenskapliga experiment skapar villkor för hur vi kan handla. Praktikerna skapar också villkor för hur vi kan värdera vilken typ av handlande som är bra för oss och de människor vi interagerar med. Det kan t.ex. röra sig om vilka sorters argument som en VD kan använda för att övertyga andra människor om att ta hänsyn till företagets perspektiv. Det kan också handla om vilka experiment vi anser är tillförlitliga och relevanta för oss.
Praktikerna skapar också villkor för hur lärare kan arrangera bedömningssituationer så att det blir tydligt vilket deltagande som är mer eller mindre bra i ett sammanhang. Det kan betyda att lärare måste ifrågasätta det sätt de valt att bedöma naturvetenskapligt kunnande innan och tillsammans med sina kollegor utveckla nya metoder för att utvärdera och kommunicera kunnande.
När naturvetenskaplig kunskap bedöms genom deltagande i praktiker, utvärderars inte kunskap som förmågan att på förhand veta hur man skall delta utan förmågan att förhandla fram vilket deltagande som fungerar.
Läs mer om Jens disputation