Vad innebär det att kunna biologi? Vad är det därför viktigt att undervisa om? Denna avhandling riktar fokus mot innehållet i undervisningen. Det finns en rad studier som visar på att både elever i skolan och studenter på universitetet kan ha svårt att lära sig begrepp i biologi som till exempel vad en gen är. Men vad innebär det egentligen att kunna något om genen? Det som är svårt att lära sig kanske också beror på att det är otydligt som innehåll? Hur kan vi studera det? Jag har valt att studera tre olika sammanhang, där kunnande om genen kommer till uttryck: läroboken, forskningstexter och forskare i samarbete. Genom att studera hur genbegreppet faktiskt används i dessa olika kontexter, kan vi få en bild av hur begreppet uppfattas. Det betyder att vi går från ett synsätt där begrepp har en bestämd betydelse, till ett synsätt där begreppens mening är öppet för olika tolkningar. Det perspektivet är lite ovanligt inom naturvetenskap, där begrepp ofta uppfattas som entydiga och bestämda. Men genbegreppet låter sig inte förklaras så lätt. I många år försökte vetenskapsfilosofer, som ju är experter på just begreppsutredningar, att bestämma genbegreppets innebörd. Men filosoferna har inte lyckats komma överens. Även biologer har svårt att enas om en specifik betydelse. Dessutom har kunnandet om genen utvecklats enormt, från att begreppet myntades i början av 1900-talet, till dagens mycket detaljerade kunskaper om vad som sker inuti en cell. Sammantaget betyder detta att vi har ett spännande begrepp att studera i användning.
Resultaten av mina studier visar att genbegreppet inte används entydigt. I en och samma lärobok i biologi kategoriserade jag fem innebörder som var associerade med ordet gen. Läroboken används på grundläggande biologiutbildningar, framför allt i USA. Denna variation ligger i linje med resultat från andra studier som är gjorda på en rad skolböcker. Men är detta något som har att göra med att det är en lärobok? Man kanske formulerar sig på ett speciellt sätt där? Nej, resultat från studierna av forskningstexterna visar att användningen av genbegreppet varierar även där. Genom att också karakterisera de vetenskapliga sammanhangen i forskningstexterna, visar jag att användningen här varierar med forskningsprojekten som sådana, deras frågor och metoder. En viss typ av frågor och metoder leder till en viss typ av genbegreppsanvändning, olika metoder ger också olika möjligheter att tala om genen. Genbegreppet glider så att säga omkring i innebörder, något jag kallar för epistemisk drift. Vad händer då om olika forskningskontexter faktiskt möts? I den tredje studien, studerar jag ett samarbetsprojekt i biologi. Flera subdiscipliner har gått samman om att lösa gemensamma forskningsproblem. I denna studie syns det att subdisciplinerna har skilda sätt att se på gener. Även forskarna behöver lära sig nya användningar. Men det som syns är också väldigt skilda sätt att forska. Att kunna något om genen, blir med dessa resultat något som är beroende av vilka frågor och metoder som är centrala. Att kunna biologi handlar bland annat om att studera fenomen på varierande sätt och med olika perspektiv. En fråga som kvarstår är hur undervisningen behandlar detta.
Läs mer om Veronica Flodins disputation