Bakgrunden till studien tar avstamp i elever med utländsk bakgrunds måluppfyllelse i matematik, och hur denna måluppfyllelse ofta förklaras utifrån bristperspektiv. Det innebär att låga resultat förklaras utifrån elevers brister i det svenska språket och kulturen, vilket förlägger ”problemet” till individen och dennes bakgrund. En del forskning har bedrivits kring elever med utländsk bakgrund och språkets roll för deras lärande i matematik, till exempel kodväxling och lära matematik med stöd av modersmålet. Men att positioneras som utländsk/nyanländ/invandrare kan även innebära andra svårigheter för lärandet i matematik som inte är lika uppenbara som språket. Till exempel att elever med utländsk bakgrund tillskrivs identiteter eller positioneras som problemfyllda och lågpresterande elever. Detta relaterar till kulturella, sociala och politiska aspekter, vilka i Sverige är föga beforskade i relation till matematikämnet och från ett elevperspektiv. Således har syftet med denna avhandling varit att fördjupa och bredda förståelsen av elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik i Sverige genom att adressera dessa aspekter. På så sätt utmanar jag de ”förgivettagna” bristförklaringarna som ofta används för att förklara elever med utländsk bakgrunds låga måluppfyllelse i matematik.
Vad handlar din avhandling om?
Avhandlingen handlar om elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik. Det innebär att elevernas egna perspektiv på sina möjligheter att lära matematik undersöks, men även hur deras upplevelser om sina möjligheter kommer till stånd undersöks. Vidare handlar avhandlingen om hur två olika teoretiska ansatser kan bidra till förståelsen av elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik.
Hur har du gjort studien?
Avhandlingen bygger på fyra olika delstudier, vilka består av olika data. I de två första studierna har jag genomfört fokusgruppintervjuer med elever i årskurs nio med syftet att erhålla fördjupade kunskaper om deras möjligheter att lära matematik från deras perspektiv. Eleverna bor och går i skolan i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt område. Elevernas upplevelser om sina möjligheter att lära matematik har analyserats med hjälp av det teoretiska begreppet förgrund. En förgrund innebär en tolkning av mina möjligheter att lära och val i livet, i relation till vad jag upplever acceptabelt i den rådande socio-politiska kontexten. Alltså, vad jag upplever som tillgängligt utgör förgrunderna. Jag har även undersökt hur elevernas förgrunder och uppfattningar om deras lärandemöjligheter i matematik påverkas av allmänna diskurser i media om bland annat den mångkulturella skolan i Sverige och matematikläxor.
I den tredje studien intervjuar jag elever som har blivit placerade i en ny skola i årskurs nio efter att deras skola stängdes på grund av bland annat låga resultat och dålig arbetsmiljö. Även dessa elever bor i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt område. Intervjuerna utfördes individuellt och i par några veckor före eleverna skulle sluta årskurs nio och således hade de gått nästan ett helt skolår på den nya skolan. Studien undersökte elevernas olika möjligheter att forma identiteter som lärande i matematik i de två skolorna och hur dessa identiteter möjliggjordes av olika diskurser i de två olika skolkontexterna.
Datamaterial i den fjärde studien utgjordes av policytexter kring nyanländas lärande. Det innebar att jag har analyserat tre olika policytexter, utgivna av Skolverket, och en rapport utgiven av Skolinspektionen med syftet att undersöka hur den nyanlände eleven fabriceras, det vill säga hur hen framställs genom de diskurser som texterna bygger på. Jag diskuterar hur dessa fabriceringar kan ha en inverkan på elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik. I denna studie handlar det om hur den nyanlände eleven fabriceras. Fabricering innebär att en person tillskrivs särskilda egenskaper som i förlängningen kan komma att utgöra en kategori som personen antingen identifierar sig med eller inte beroende på om man besitter de eftersträvansvärda egenskaperna eller inte. Denna process skapar således känslor av inkludering och/eller exkludering. Med det följer, att med intentioner att skapa inkludering för nyanlända elever i det svenska skolsystemet medföljer en potentiell exkludering. Detta diskuterar jag i studien.
Vad är studiens viktigaste resultat?
Resultaten visar att hinder för elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik utgörs av olika förutsättningar, vilka formar deras förgrunder. Exempel på dessa förutsättningar är bland annat elevernas upplevelser av skolsegregation, utanförskap, dålig arbetsmiljö/ arbetsro på matematiklektioner och uppfattningar om sina föräldrar som bristfälliga på grund av deras bakgrund och svenskhet som det eftersträvansvärda. Vidare visar resultaten att elevernas uppfattningar om sig själva och sina föräldrar påverkas av diskurser tillgängliga för dem. Till exempel, inverkan av diskurser om matematikläxor, den gode föräldern och svenskhet som det eftersträvansvärda leder till att eleverna positionerar sig själv och sina föräldrar som bristfälliga på grund av deras bakgrunder. Därmed accepterar eleverna att deras egna möjligheter att lära matematik är begränsade, i relation till svenska elevers möjligheter att lära matematik.
Vidare visar resultaten på hur kategoriseringar av elever med utländsk bakgrund som elever med brister i relation till det svenska eller svenska elever har blivit en del av elevernas liv. Också genom att undersöka elevernas identitetsformationer som lärande i matematik, var det möjligt att visa hur dessa möjliggörs av olika diskurser tillgängliga för eleverna. Till exempel visade de socio-relationella diskurserna sig ha en större inverkan på de skolbytande elevernas formering av sina identiteter som engagerade eller icke-engagerade elever i matematik än de olika pedagogiska diskurserna (hur matematik undervisas och lärs). En möjlig tolkning av det bygger på ett relationellt maktbegrepp, det vill säga att makt utövas genom de normer och värderingar som medföljer en diskurs. Det betyder att särskilda normer och värderingar om hur man som elev bör agera och vara i matematikklassrummet görs tillgängliga genom olika diskurser och därmed inverkar på elevernas möjligheter att lära matematik.
Således är en slutsats jag drar av avhandlingens resultat, att förklaringar som utgår ifrån elevernas brister (brister i svenska språket och kulturen) inte är tillräckliga för att kunna förstå elevers med utländsk bakgrund möjligheter att lära sig matematik och deras prestationer i matematik. Istället argumenterar jag för att det är viktigt att försöka förstå elevernas perspektiv och utforska diskursernas roll eftersom förklaringar som grundar elevers möjligheter till lärande i matematik i den socio-politiska kontext där de framträder kan synliggörs. Detta i sin tur möjliggör för att fördjupa förståelsen om deras förutsättningar för lärande, men möjliggör även för att ifrågasätta förgivetantagande om elever med utländsk bakgrund som lärande i matematik och adressera processer av in(ex)kludering i matematikundervisning.