Obligatorisk litteratur
Cuban, Larry. (1992). Curriculum stability and change. Ingår i P. Jackson (Red.), Handbook of research on curriculum (s. 216-247). New York: Macmillian Publishing Company.
Dillon, J. (2009). On Scientific Literacy and Curriculum Reform. International Journal of Environmental & Science Education 4(3), 201-213.
Englund, T. (1998). Problematizing School Subject Content. Ingår i D.A. Roberts & L. Östman (Red.). (1998). Problems of meaning in science curriculum. (s. ) New York: Teachers College Press.
Jakobsson, B. & Wickman, P-O. (2007). The Roles of Aesthetic Experience in Elementary School Science. Research in Science Education, 38(1), 45-65.
Kaiserfeld, T. (1999). Laboratoriets didaktik: Fysiken på läroverken i början av 1900-talet. Ingår i S. Widmalm (Red.), Vetenskapsbärarna. Naturvetenskapen i det svenska samhället, 1880-1950 (s. 188-231). Hedemora: Gidlunds förlag.
Linder C., Östman, L. Roberts, D.A., Wickman, P-O., Ericksen, G. & MacKinnon, A. (2010). Exploring the Landscape of Scientific Literacy. Routledge. (Part I: Curriculum Policy and Scientific Literacy ca 100s).
Lundegård, I. (2004) Naturstråk. Didaktikens forum, 1( 2), 71-97. Finns som elektronisk resurs.
Roberts, D.A. (1982). Developing the concept of “curriculum emphases” in science education. Science Education, 66, 243-260.
Roberts, D (2007). Scientific Literacy/Science Literacy. Ingår i S.K. Abell & N.G. Lederman Handbook of Research on Science Education (s. 729-780). Mahwah, N.J./London: Lawrence Erlbaum Associates, Publ.
Rosenthal, D.B. & Bybee, R. W. (1987). Emergence of the Biology curriculum: A science of life or a science of living? Ingår i T. Popkewitz (Red.), The formation of the school subjects. The struggle for creating an American institution (s. 123 – 144). New York/Philadelphia/London: The Falmer Press.
Roth, W.-M., & Désautels, J. (2002). Science education as/for sociopolitical action. New York: Peter Lang. (Valda delar ca 100 s).
Sandell, K., Öhman, J. & Östman, L. (2005). Education for Sustainable Development. Nature, School and Democracy. Studentlitteratur: Lund. (239 s).
Schmidt, W. H., Raizen, S.A., Britton, E.D., Bianchi, L.J. & Wolfe, R.G. (1997). Many Visions, Many Aims. A Cross-National Investigation of Curricular Intentions in School Science, TIMSS Volume 2. New York/Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. (Finns som elektronisk resurs). (ca 100 s.)
Schwab, J.J. (1978). The practical. A language for curriculum. Ingår i I. Westbury & N.J. Wilkof (Red.), Joseph J. Schwab: Science, curriculum, and liberal education (s. 287-321). Chicago: The University of Chicago Press.
Sundberg, Daniel (2007): Läroplansteori efter den språkliga vändningen. Några ansatser inom den samtida svenska pedagogiska och didaktiska teoribildningen, konferensen "Läroplansteori", Örebro universitet, 7-8 sept 2007. (41 s.) Finns som elektronisk resurs. http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-sundberg-daniel-071012-laroplansteori.pdf
Östman, L. (1998). How companion meanings are expressed by science education discourse. Ingår i D. Roberts & L. Östman (Red.), Problems of meaning in science curriculum (s. 5-12). New York: Teachers College Press.
Valbar litteratur
En av nedanstående avhandlingar väljs som individuell fördjupning:
Andrée, M (2007). Den levda läroplanen. En studie av naturorienterande undervisningspraktiker i grundskolan. Doktorsavhandling. Stockholm: HLS förlag.
Hultén, M (2008). Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007. Doktorsavhandling. Stockholms universitet.
Knain, E. (2001). Naturfagets tause stemme. Doktorsavhandling. Blindern, Oslo: Norsk Sakprosa. Finns som elektronisk resurs.
Lövheim, D. (2006). Att inteckna framtiden: läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965. Doktorsavhandling. Uppsala universitet, 2006. Finns som elektronisk resurs. http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=6322
Löfdahl, S. (1987). Fysikämnet i svensk realskola och grundskola. Kartläggning och alternativ ur fysikdidaktisk synvinkel. Doktorsavhandling. (Uppsala Studies in Education 28). Uppsala universitet, Uppsala.
Svennbeck, M. (2004). Omsorg om naturen. Om NO-utbildningens selektiva traditioner med fokus på miljöfostran och genus. Doktorsavhandling. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Sund, P. (2008). Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens socialisationsinnehåll - implikationer för undervisning för hållbar utveckling. Doktorsavhandling. Mälardalens högskola.
Öhman, J. (2006): Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling – meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv. Doktorsavhandling. Örebro: Örebro Studies in Education 13.
Östman, L. (1995): Socialisation och mening. No-utbildning som politiskt och miljömoraliskt problem. Doktorsavhandling. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
