för kurs på avancerad nivå

Att handleda och utveckla yrkeskunnande för undervisning i matematik och naturvetenskapliga ämnen - 7.5 hp

Kurskod: UM7020

Gäller från: ht2012

Fastställd: 11.09.12

Institution: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Ämne: naturvetenskapsämnenas didaktik

Obligatorisk litteratur

Alger, A. (2007). Svenska skolans lärare och undervisning i matematik och NO i ett internationellt perspektiv. Några resultat från TIMSS 2003. BVM nr 32. Umeå universitet. (54 s). (Finns som elektronisk resurs).

Claesson, S. (2007). Spår av teorier i praktiken. Några skolexempel. Lund. Studentlitteratur. (150s).

Englund, T., Pettersson, A. & Tambour, T. (red) (2007). Matematikdidaktiska texter. Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Del 1. PRIM-gruppen. Stockholm. (90 s).

Lager-Nyqvist, L. (2003). Att göra det man kan- en longitudinell studie av hur sju lärarstudenter utvecklar sin undervisning och formar sin lärarroll i naturvetenskap. Doktorsavhandling. Göteborg Studies in Educational Sciences 195. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (Valda delar ca 50 s).

Lindström, L & Lindberg, V (2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag. (Valda delar ca 150 s).

van Oers, B. (2001). Educational Forms of Initiation in Mathematical Culture. Educational Studies in Mathematics, 46(1-3), 59-85. (27 s).

Persson, E. (2009). Det kommer med tiden. Från lärarstudent till matematiklärare. Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs, valda delar ca 100 s).

Renström, L. (2006). Lärarutbildares och lärarstudenters uppfattningar av undervisning och lärande. Rapporter i didaktik, 1. Lärarhögskolan i Stockholm. (48 s). (Finns som elektronisk resurs)

Roberts, D.A. (1994) Developing the Concept of “Curriculum Emphases” in Science Education  Nordisk Pedagogik 1/94 (30s)

Roberts, D. A.(2007) Knowing Science and Becoming Scientifically Literate: Perspectives on School Science Classrooms , Didaktikens Forum 3 – 2007, LHS, Stockholm (30s)

Sfard, A. (1998). On Two Metaphors for Learning and the Dangers of Choosing Just One. Educational Researcher, Vol 27, No. 2, 4-13.(10s).

Shulman, L. S. (1986). Those who understand. Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15, 4–14. (11 s).

Valbar litteratur

Dessutom väljs, i samråd med kurslärare, en ämnesdidaktisk avhandling om c:a 250 s.

Bentley, P-O. (2003). Mathematics Teachers and Their Teaching. A Survey Study. Göteborg Studies in Educational Sciences 191.Doktorsavhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis,

Bjarneby Häll, M. (2006). Allt har förändrats och allt är sig likt. En longitudinell studie av argument för grundskolans matematikundervisning. Doktorsavhandling. Linköpings universitet.

Ekborg, M. (2002). Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling?: En longitudinell studie av hur studenter på grundskollärarprogrammet utvecklar för miljöundervisning relevanta kunskaper i naturkunskap. Göteborg studies in educational sciences 188. Doktorsavhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Sciences.

Emanuelsson, J. (2001). En fråga om frågor: hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 168.) Göteborg: Universitatis Gothoburgensis.

Johansson, M. (2006).Teaching mathematics with textbooks. A classroom and curricular perspective. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet. (Finns som elektronisk resurs). (161 s).

Nilsson, G. ( 2005). Att äga PI. Praxisnära studier av lärarstudenters arbete med geometrilaborationer. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet.

Riesbeck, E. (2008). På tal om matematik. Matematiken, vardagen och den matematikdidaktiska diskursen. Doktorsavhandling. Linköpings universitet.

Samuelsson, J. (2003). Nytt, på nytt sätt? En studie över datorn som förändringsagent av matematikundervisningens villkor, metoder och resultat i skolår 7-9. Doktorsavhandling. Uppsala universitet. (248 s).

Lager-Nyqvist, L. (2003). Att göra det man kan – en longitudinell studie av hur sju lärarstudenter utvecklar sin undervisning och formar sin lärarroll i naturvetenskap.  Doktorsavhandling. Göteborg Studies in Educational Sciences 195. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (235 s)

Lingefjärd, Thomas (2000). Mathematical modelling by prospective teachers using technology. Athens: University of Georgia. University of Georgia and University of Gothenburg, Department of Education.

Nilsson, P (2008). Learning to Teach and Teaching to Learn Primary science student teachers´ complex journey from learners to teachers. Studies in Science and Technology Education no 19. Doktorsavhandling. Linköpings universitet.

Persson, E. (2009). Det kommer med tiden. Från lärarstudent till matematiklärare. Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).

Runesson, U. (1999). Variationens pedagogik: skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 129.) Doktorsavhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Zetterqvist, A. (2003). Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi. En intervjuundersökning med no/biologilärare. Doktorsavhandling. Göteborg studies in educational sciences 197. Göteborg: ACTA Universitatis Gothoburgensis.