De centrala proven och standardproven användes i det relativa betygssystemet. Det var framförallt två egenskaper hos uppgifterna som man i detta system måste ta hänsyn till, dels uppgifternas svårighetsgrad, dels uppgifternas särskiljande förmåga (diskriminationsförmåga). Ett viktigt antagande för proven inom det relativa betygssystemet var att variablerna (betygen respektive totalpoängen) var normalfördelade – dvs teoretiska perspektiv från psykometrin var vägledande (Pettersson, 1996).

Provkonstruktion

I det nuvarande mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ska undervisningen läggas upp utifrån målen att sträva mot och alla elever ska kunna nå målen att uppnå. Ämnes- och kursprovens främsta syfte är att vara ett stöd för läraren vid bedömningen.

Utgångspunkten för provkonstruktionen är läroplanens kunskapssyn och kursplanens ämnessyn. Proven ska därför konstrueras utifrån de mål och kriterier som är uppställda. Proven ska helt grundas på tolkningar av kunskapssyn, ämnessyn och kriterier och på saklogiska resonemang och inte på varje uppgifts särskiljande förmåga eller svårighetsgrad. Därför ingår som en viktig del i provkonstruktionen att ha uppgifter som svarar mot olika innehåll av ett ämne. En direkt följd av detta är att resultatet också kan redovisas i en provprofil, där elevens prestationer inom olika områden framgår.

Utveckling av uppgifter

Ett krav på de uppgifter som vi konstruerar för det nuvarande betygssystemet är att eleverna ska få tillfälle/möjlighet att visa vad de kan på olika sätt samtidigt som likvärdighet ska beaktas (Olofsson, 2006).

För att göra det möjligt har PRIM-gruppen bedrivit ett omfattande arbete med att utveckla olika typer av uppgifter, däribland gruppuppgifter och muntliga provuppgifter i matematik (Pettersson, 1994; Westin, 1994). Uppgiftsmaterialet måste konstrueras så att det ger möjlighet för eleverna att visa olika kvaliteter i sitt kunnande (Alm, 2004; Björklund, 2004). Psykometrins inflytande har minskat betydligt och begreppen validitet och reliabilitet har delvis fått en annan innebörd, nämligen trovärdighet respektive pålitlighet (Gipps, 1994).

Det nya provsystemet

PRIM-gruppen gavs möjlighet att konkretisera växlingen mellan det gamla relativa betygssystemet och det nya mål- och kunskapsrelaterade framförallt genom att utveckla det första nationella kursprovet i matematik. Det intensiva och ingående arbetet med frågor bland annat om provets teoretiska grund, genomförande och inte minst bedömning av elevprestationer beskrivs i Pettersson & Kjellström (1995).

I det nya provsystemet tillämpas inte alltid poäng utan vissa provdelar helhetsbedöms utifrån på teoretiska grunder utarbetade aspekter. Från att ha tillämpat en negativ poängsättning (att få poängavdrag för lösningarnas brister) används nu en positiv poängsättning (att få poäng för lösningarnas förtjänster). PRIM-gruppen utvecklar sedan flera år bedömningssystem som fokuserar kvaliteter i kunnandet, materialiserade i kunskapsprofiler och bedömningsmatriser.

Vi utvecklar också instrument för att fördjupa kunskapen om elevernas kunskapskartor, som också visualiserar kompetenser för i första hand eleven själv och läraren men också för elevens föräldrar.