Den nuvarande verksamheten tar sin utgångspunkt i följande modell:
Sidan bedömning – kunskap illustrerar bedömning av kunskap. Bedömning för lärande, är mer komplex och omfattar alla ”hörn” i figuren. Förutom urval av innehåll för bedömning innefattar den också urval av innehåll för lärande, dvs det urval av innehåll som den lärande gör och urval av innehåll för lärtillfällena och framförallt för de organiserade lärtillfällena som är undervisning (Pettersson, 2007).
Men det handlar också om språk och förhållningssätt. Vilket språk (ord, bilder, handlingar etc) används i anknytning till kunskap, bedömning, lärtillfällen och lärande? Vilket förhållningssätt har elever och lärare till kunskap, bedömning, lärande och undervisning?
Lärandet sker på många olika sätt och är beroende av många olika faktorer bland annat undervisning och hur och på vad man blir bedömd. En effektiv lärandemiljö utmärks av stor flexibilitet både vad gäller undervisning och bedömning (de Corte, 2000). Det är då viktigt att eleverna ställs inför olika situationer så att de får visa sin kompetens på olika sätt, skriftligt, muntligt och genom handling. Bedömningen måste därför vara både kvantitativ och kvalitativ.
PRIM-gruppen uppmärksammar också konsekvenserna av bedömning för den enskilda individen och då framförallt av hur eleven uppfattar vad han/hon kan och sin syn på sig själv. Detta perspektiv kan illustreras med följande figur:
