BESKRIVNING: Vi vill återuppväcka mer än hundra år gamla växtplankton för att förstå om tåliga växtplankton tolererar en rad olika miljöförhållanden eller om de har snabbt anpassat sig genom evolutionsprocessen. Östersjön är idag en hotad miljö. Problemen innefattar övergödning som leder till giftiga algblomningar och döda bottnar, överfiskning, samt förorening av tungmetaller och organiska föreningar.
Trots dessa multipla stressfaktorer är vissa arter resilienta (tåliga, de kan överleva miljöförändringar utan att utrotas). Bland dessa finner man växtplankton i botten på näringskedjan. Växplankton är de mikroskopiska organismer som utgör basen i födoväven i sjöar och hav. De kan jämföras med gräset på savannen. De bygger upp biomassa genom att använda solljus och koldioxid som byggstenar. Växtplankton har därmed en enormt viktig roll i cykeln av kol- och syrgas, men även av andra näringsämnen som kväve, fosfor och kisel.
Om man tittar tillbaka i historien genom att undersöka havssediment, kan man spåra vilka arter som funnits i Östersjön under flera tusen år. Vissa arter finns hela tiden medan andra försvinner för att sedan komma tillbaka, eller försvinna helt. Idag vet vi inte vad detta beror på. Vår huvudfråga är därför om växtplankton som är resilienta är plastiska (tolererar olika miljöförhållanden) eller om de har snabbt anpassat sig (adapteras) genom evolutionsprocessen.
Vi kommer att fokusera på Gåsfjärden på Sveriges sydostkust. Gåsfjärden har varit recipient för Solstad gruva sedan 1600-talet och har kontaminerats med koppar, vilket är giftigt för organismer i höga doser. Under 1980-talet nådde kopparhalterna i fjärden sin högsta halt och har därefter återhämtats till en för närvarande acceptabel nivå. Vissa kiselalger har funnits där hela tiden medan andra försvunnit för att senare återkolonisera. Vi kommer studera en resilient och en icke-resilient kiselalg i Gåsfjärden och en närliggande icke-förorenad fjärd. Vi planerar att göra det genom att återuppväcka växtplankton från sedimenten och använda nya genetiska analysmetoder.
Ansvarig forskare: Helena Filipsson, Geologiska Institutionen, Lunds universitet
