Idag sker examination i språkfärdighet vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska främst i form av salstentamina. De moment som då examineras är grammatik, vokabulär, textproduktion och översättning där studenten förväntas kunna besvara ett antal uppgifter mer eller mindre utan hjälpmedel på plats i en tentasal.
Nu startar ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med målet att utveckla former för digital examination i språkfärdighet. Annika Johansson som i år är pedagogisk ambassadör och projektledare berättar att det finns två anledningar till projektinitiativet. — För det första planerar flera av språken vid institutionen att i framtiden erbjuda fler kurser digitalt för att nå ut till studenter runt om i landet då ett antal av institutionens språk endast ges vid Stockholms universitet (lettiska, litauiska, nederländska och tjeckiska). Salstentamen utan hjälpmedel passar då mindre bra. För det andra har vi i samband med Corona-pandemin på kort tid blivit tvungna att ställa om till online-undervisning och digital examination. Det har då blivit uppenbart vi måste utveckla former för digital examination som är rättssäkra och samtidigt testar de förväntade studieresultaten på våra språkfärdighetskurser, säger Johansson.
Hon menar att examination av språkfärdighet bygger mestadels på redogörelse av grundläggande kunskaper i praktisk användning av språket – inte på analys av språket som system. — För att vår examination ska återspegla hur väl studenterna klarar av att använda språket de studerar har salstentamen varit rättssäkert. Om vi ska kunna examinera digitalt krävs ett annat upplägg av tentamina i kombination med tekniska lösningar. Detta upplever alla ämnena vid institutionen som en utmaning, säger Johansson. Det är dessutom kvalitetsdrivande att förnya examinationsformerna för språkfärdighet oavsett om kurserna ges digitalt eller inte, på så vis att vi vill vidareutveckla synliggörandet av studentens egen progression (vi använder i nuläget till exempel quiz-funktionen i Athena) som kan testas genom bland annat självrättande prov och diagnostiska prov under kursens gång, berättar Johansson. Hon menar att när dessa delprov lämpligast bör läggas in under kursens gång och hur de ska utformas behöver undersökas ytterligare. Detta förväntas främja det självreglerande lärandet. — Projektet kommer i första hand att utveckla pedagogiska former för examination där olika alternativa examinationsformer till salstentamen kommer att inventeras och testas, säger Johansson.
Pedagogisk ambassadör/projektledare är Annika Johansson.
