Öppen vetenskap vid Stockholms universitet

Öppen vetenskap ska vara praxis vid Stockholms universitet. Vetenskapliga publikationer och andra resultat av forskning ska så långt det är möjligt publiceras med öppen tillgång och i linje med FAIR-principerna, enligt universitetets policy för öppen vetenskap och tillhörande plan med ansvarsfördelning. 

Som forskare vid Stockholms universitet finns det råd och stöd att få för att göra din forskning öppen. Via länkarna nedan kan du läsa mer om hur du får finansiering för open access-publicering, hur du kan publicera dig med universitetets egna öppna förlag Stockholm University Press och om publiceringsplattformen Dynamica där man som SU-forskare kan publicera sig öppet tillgängligt utan kostnad och få sina artiklar sakkunniggranskade.  

Råd och stöd kring öppen vetenskap på Stockholms universitet (Medarbetarwebben)

Finansiering av öppen tillgång (Medarbetarwebben)

Stockholm University Press (Medarbetarwebben)

Upphovrätt och öppna licenser (Medarbetarwebben)

SU Dynamica – SUstainable publishing

Här ser du hur Stockholms universitet ligger till på väg mot de nationella målen om öppen tillgång till publikationer 2020 och forskningsdata 2026.

Status för öppna artiklar

Sedan 2016 finansierar Stockholms universitet till stor del publiceringen av öppna, sakkunniggranskade artiklar. År 2023 publicerades 90 procent av alla sakkunniggranskade artiklar med någon typ av öppen tillgång (open access). 

Definitioner av OA-kategorier

• Guld OA: Öppet tillgängliga artiklar publicerade i tidskrifter som enbart publicerar öppna artiklar.
• Hybrid OA: Öppet tillgängliga artiklar publicerade i tidskrifter som publicerar båda stängda och öppna artiklar.
• Grön OA: Artiklar som har en öppen tillgänglig version placerade i en repositorium (till exempel som preprint).
• Brons OA: Artiklar som inte har öppna licenser, men som är gratis tillgängliga att läsa från tidskriftens hemsida.
• Stängda: Artiklar som kan endast läsas av prenumeranter.

Synpunkter på statistiken?

Statistiken för öppet tillgängliga vetenskapliga artiklar baserar sig på DiVA och bearbetas manuellt. Har du synpunkter på statistiken, kontakta oss. 

Kontakta bibliometrifunktionen på Stockholms universitet
 

Status öppna data

Med forskningsdata avses det material som samlats in eller genererats samt analyserats i ett forskningsprojekt för att underbygga vetenskapliga resultat och slutsatser. Det kan utgöras av exempelvis mätningar och experiment, texter, ljud- och bildfiler, statistik eller enkäter. 

Öppna data innebär att data är publicerade öppet på internet och kan användas och återanvändas fritt av vem som helst om man anger dess källa. Öppen tillgång till forskningsdata innebär att alla kan ta del av dessa data, men det innebär inte nödvändigtvis att de är öppna för all sorts användning och återanvändning. Det kan finnas skäl som gör att användningen omfattas av specifika villkor, vilket begränsar hur datan får användas.

Forskningsdata är ofta kostsamt och tidskrävande att generera och utgör en värdefull resurs som bör hanteras varsamt för att säkerställa att den kan användas och delas inte bara för omedelbar och senare forskning, utan även för utbildning, innovation, granskning och arkivering med mera.

Det saknas fullständig överblick av statusen för öppna data på Stockholms universitet, men en kartläggning från 2024 visar att för år 2022 publicerades 80 dataset i de fem repositorier där Stockholms universitet stöttar forskare i publiceringsprocessen. Detta är bara en liten del av de data som publiceras på Stockholms universitet, då forskare generellt är fria att välja bland ett stort antal öppna datarepositorier, samt kan välja att dela sina data på annat sätt, inte enbart via repositorier. En del väljer också att inte tillgängliggöra sin data i form av ett publikt dataset, exempelvis för att skydda känsligt material eller av immaterialrättsliga skäl.

En granskning av ett slumpmässigt urval på 10 procent av de sakkunniggranskade artiklarna publicerade 2022 visade att få av de artiklar som borde ha öppet publicerade data kopplade till sig hade det. Av de artiklar som var empiriska, 301 stycken, hade cirka 10 procent publicerat underliggande data i ett repositorium eller liknande och tydligt länkat till dessa i artikeln. Uppskattningsvis 39 procent av artiklarna hänvisade till underliggande data, antingen som ”supplementary material” i artikeln, via publicerat material med persistent identifierare eller via länk till annan källa. 

Läs mer om undersökningen Searching for research data – an assessment of data publication practises at Stockholm University

Stockholms universitetsbibliotek har via representanter i nationella arbetsgruppen för forskningsdata inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) varit med och formulerat en nationell färdplan för öppen vetenskap. Den antogs av SUHF:s förbundsförsamling i mars 2021 och reviderades i februari 2024. Målet är att en omställning till ett öppet vetenskapssystem ska vara genomförd fullt ut i Sverige senast 2026. 

SUHF:s färdplan för öppen vetenskap

I forskningspropositionen ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” som regeringen överlämnade till riksdagen i december 2020 fastställs att ”öppen vetenskap ökar tillgängligheten till både publikationer och data och blir ett sätt att höja effektiviteten och underlätta för kunskapsöverföring, vilket påskyndar framstegen inom forskning och innovation.”

I propositionen lyfter man fram lärosätenas ansvar, jämte forskningsfinansiärer, att utforma tydliga incitament för öppen vetenskap. Och man poängterar att forskningsbiblioteken spelar en fortsatt viktig roll för att främja omställningen till öppen vetenskap, genom att tillhandahålla stöd och service till lärosätena. 

Under hösten 2024 väntas regeringen presentera en ny forskningsproposition.

Regeringens forskningsproposition

Regeringen har gett Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Riktlinjerna ska fungera som ett stöd och en vägledning och peka ut gemensamma mål för den fortsatta utvecklingen av öppen vetenskap i Sverige för universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och andra offentliga myndigheter och organisationer som bedriver eller finansierar forskning.

Syftet med riktlinjerna är också en bättre samordning mellan de aktörer som har ett övergripande ansvar för omställningen till öppen vetenskap. I framtagandet av riktlinjerna medverkade Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding och rektorsråd för öppen vetenskap Wilhelm Widmark i referensgruppen, som representanter för SUHF.

Nationella riktlinjer för öppen vetenskap

European Open Science Cloud (EOSC) är ett initiativ från EU-kommissionen om en gemensam, öppen och virtuell miljö för FAIR och öppna forskningsdata. Det är ett vetenskapligt ekosystem under uppbyggnad med tjänster för lagring, hantering, analys och återanvändning av forskningsdata.

EOSC bygger vidare på och binder samman befintliga lösningar och infrastrukturer i medlemsländerna som tillhandahåller tjänster för lagring, hantering, delning, analys och användning av öppna forskningsdata. 

EOSC

EOSC Association

EOSC Association grundades som en juridisk enhet den 29 juli 2020 med fyra grundande medlemmar: GÉANT, CESAER, CSIC och GARR. Via ett samförståndsavtal med Europeiska kommissionen arbetar föreningen för att sammanföra berörda intressenter och tillsammans utforma och distribuera en europeisk forskningsdatakommunikation där data är så tillgängliga och öppna som möjligt, enligt FAIR-principerna. 

Wilhelm Widmark, rektorsråd för öppen vetenskap och överbibliotekarie vid Stockholms universitet, sitter i styrelsen för EOSC Association sedan 2020. 

EOSC Association

Universitetet verkar för att öppen vetenskap ingår som kriterium för meritvärdering. Som ett led i det arbetet och för att aktivt delta i den internationella utvecklingen för att främja övergången till ett öppet vetenskapligt system har Stockholms universitet skrivit under The San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) och Coalition for Advancing Research Assessment (CoARA). Målet är att förändra meriteringssystemet för forskare, och avtalen förbinder lärosätet till aktivt arbete med att reformera både de egna systemen för bedömningspraxis inom forskning och meritering av forskare, samt att bidra till utvecklingen nationellt och internationellt.

Läs mer om DORA

Läs mer om CoARA

Stockholms universitet har även skrivit under Barcelona Declaration on Open Research Information, som syftar till att göra forskningsinformation som metadata öppen. Det kan handla om metadata för vetenskapliga artiklar och andra forskningspublikationer, för enskilda forskare eller för forskningsdata och forskningsprogramvara, och som behövs för att genomföra, utvärdera eller kommunicera forskning.

De som skriver under deklarationen åtar sig bland annat att göra öppenhet inom forskningsinformation till standard och stödja hållbarheten hos infrastrukturer för öppen forskningsinformation.

Läs mer om Barcelona Declaration on Open Research Information