Forskargruppen Högskolepedagogik (HELP)

Vilka praktiska problem försöker forskargruppen HELP lösa?

De praktiska problem i högre utbildning som vår forskning försöker lösa har det övergripande temat är hur undervisning, lärande och miljön interagerar. Under detta tema undersöker vi olika perspektiv: student, lärare, avdelning, organisatorisk, institutionell. Frågorna vi undersöker är olika med fokus på: digitala undersökningar, multimodala texter, övergångar och vägar in i högre utbildning, frågor om inkludering, kön, handledning, utveckling av kritiskt tänkande, pedagogisk utveckling, akademiskt lärarskap och pedagogiskt ledarskap.

Vilka teoretiska begrepp bidrar vår forskargrupp till?

Forskningen vi ägnar oss åt är mångsidig men kan beskrivas centrera kring processer och sammanhang för lärande, både ur student- och lärarperspektiv, med fokus på frågor på olika analysnivåer samt teoretiska perspektiv som används. Forskningsfrågorna styr de teoretiska perspektiven och metoderna som används. Flera projekt fokuserar på aspekter relaterade till studenternas lärandeprocesser och sammanhang, andra på aspekter relaterade till akademiska lärares erfarenheter eller pedagogisk utveckling.

Viktiga frågor för framtiden

Den digitala tidsåldern möjliggör utbildning i olika sammanhang och riktar sig till olika grupper i samhället. Detta kan leda till
a) Utökat deltagande, där studenter med olika akademisk och kulturell bakgrund går in i högre utbildning.
b) Livslångt lärande, där yrkesverksamma från olika sektorer kan gå in och ut ur högre utbildning och möjliggör för både forskning och utbildning en närmare koppling till olika organisationer i samhället.

Dessa grupper av studenter skapar utmaningar såväl som möjligheter när det gäller känsla av tillhörighet, social interaktion, språkanvändning och inlärning och betonar därför vikten av att förstå betydelsen av sammanhang för lärande. Frågor om social hållbarhet, med jämställdhet, socioekonomisk klass och akademiskt kulturellt kapital måste undersökas ytterligare och i relation till undervisnings- och inlärningsstrategier. Vidare förväntar vi oss att strategier för att stödja studenter och akademiker att hantera stress och utveckla motståndskraft och välbefinnande i olika lärmiljöer är av största intresse.

I framtiden kommer utforskandet av hur vi ska erbjuda miljöer för högkvalitativt lärande att fortsätta att vara kärnan i vår forskning. Området med kritiskt tänkande och strategier för att hantera så kallade ”kluriga problem” kommer att vara av kontinuerligt intresse i en värld där förtroende för kunskap, falska nyheter och alternativa sanningar finns tillgängliga för alla.

Pedagogiskt ledarskap kommer att få allt större betydelse eftersom utveckling av högre utbildning kommer att behöva baseras på systematiska och akademiska förhållningssätt till undervisning och lärande, och baseras på högskolepedagogisk forskning i relation till öppenhet, öppna kurser, MOOC etc.