Tidigare evenemang inom Nätverket för kritiska kulturarvsstudier

30 september 2021, kl 15-17: Kulturarvets mediehistoria
Pelle Snickars, medieprofessor vid Umeå universitet, presenterar. Lotten Gustafsson Reinius leder seminariet.

Idag digitaliserar arkiv, bibliotek och museer sina samlingar – men vad gjorde de tidigare? Att kulturarvet har en
mediehistoria uppmärksammas inte så ofta – men Snickars hävdar att kulturarv sedan länge varit medialt bestämt eftersom dåtidens mediala villkor präglade vad som samlades in. Den föränderliga medietransfer som dagens digitaliseringen ger upphov till är därför inte någon nyhet – snarare har den en mycket lång mediehistoria.

22 april 2021, kl 15-17: Den glömda flottan och det maritima kulturarvet

Andreas Linderoth, historiker, Simon Ekström, etnolog, och Mirja Arnshav, arkeolog, kommer att presentera forskningsprojekt om cirkulering, rekontextualisering, minne och mer runt kulturarvet efter den seglande svenska flottan. Forskningen utförs inom forskningsprojektet Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850.
Andreas Linderoth, Statens maritima och transporthistoriska museer: Sista fasen i ett skepps livscykel? Den svenska örlogsflottan som kulturarv i museer 1945–2020.
Museer är platser där historia kan formas, belysas eller glömmas. Vad vill olika museer att deras besökare ska minnas –och glömma –om örlogsflottan och dess historia? I detta projekt undersöks hur den svenska örlogsflottan har beskrivits och presenterats på museer i och runt utställningar.
Simon Ekström, Stockholms universitet: Historiska kanoner – ett livscykelperspektiv på ett bärgat maritimt kulturarv
Bärgade kanoner har ofta uppfattats som särskilt intressanta. De kan vara ett sätt att identifiera skepp, en källa till kunskap om flottans utrustning och taktiker, eller bli en del av militära samlingar som framställer nationens ärorika förflutna. Några av dessa kanoner studeras i detta projekt.
Mirja Arnshav, Statens maritima och transporthistoriska museer: Svartek och blått kulturarv – återanvända skeppsvrak
Svartek, eller sjödränkt ek, kommer i Sverige ofta från skeppsvrak. Vilka perspektiv på svensk maritim historia har aktualiserats när svarteken bärgats och återanvänts? Vad har fragmenteringen av vraken inneburit för intresset för skeppens historia och vrakens kulturhistoriska värde? I detta projekt utforskas svartekens materialitet och kulturhistoria.

25 februari 2021, kl 15-17: Rebecka Katz Thor, Södertörns högskola, presenterar projektet Ihågkom oss till liv - Sårbara minnen i ett blivande monument.

Ett nystartat projekt som syftar till att följa utvecklingen av ett svenskt Förintelsemuseum, ett monument över den svenska kolonialismen och ett minnesmärke över massmördaren Peter Mangs offer. I min forskning vill jag närma mig dessa projekt utifrån en förståelse av dem som ett slags minnesarbete som syftar till att uppmärksamma ett samhälleligt sår, vilket möjliggör en undersökning av hur sårbarhet är förbundet med frågor om hågkomst, kulturarv och offentliga rum.

De tre projekten är väldigt olika i termer av skala, tidslighet och uppdragsgivare men de kan förstås genom en gemensam ram av hur ett samhälel hanterar minnen av sårbara liv i offentliga minnesarbeten.

Två centrala aspekter är att jag följer processerna kring dessa projekt, snarare än att i efterhand granska dess resultat, samt att forskningsprojektet består av en empirisk del och en kritisk reflektion kring de tre projekten utifrån det teoretiska ramverket.

Forskningen adresserar hur samtida diskussioner av offentlig hågkomst kan förstås i relation till begreppen sårbarhet och sörjbarhet, uppdragsgivarens roll, hur framtida minnespraktiker kan vara öppna för en variation av estetiska uttryck, röster och erfarenheter och hur dess projekt kan ses som ett slags etiskt svar till det förflutna, i en teoretisk mening likväl som i relation till samtida protester som Black Lives Matter och definitionen av kulturarv.

5 november 2020, kl 15-17: De små båtarna och den stora flykten

CHSN Seminarium: Mirja Arnshav, doktorand i arkeologi vid Stockholms Universitet, presenterar sitt avhandlingsprojekt. Arkeologi i spåren av andra världskrigets flyktbåtar. Mirja Arnshav om materiella spår av flykten från Baltikum under andra världskriget. The Small Boats and the Great Escape - Mirja Arnshav on her research about material traces of the escape from the Baltics to Sweden at the end of the second world war.

Ämnet är flykten från Baltikum under slutet av andra världskriget, då fler än 30 000 människor sökte sig över havet till Sverige. Studien undersöker vilka materiella spår denna händelse avsatt, vilka insikter som kan nås genom att närma sig flykten med utgånspunkt från föremål och lämningar, samt hur detta kulturarv hanteras idag. I synnerhet fokuserar arbetet på de flyktingbåtar som blivit kvar utmed den svenska Östersjökusten. På nationell nivå är kunskapen om dessa lämningar fragmentarisk. Ett underliggande syfte med projektet är därför att belysa ett till stora delar okänt och outforskat kulturarv.

7 nov 2019: Fortiden som speil

CHSN Seminarium: Professor i kulturvetenskap vid Universitetet i Bergen, Kyrre Kverndokk, gästar. Kverndokk berättar om det pågående projektet: Fortiden som speil. Om hvordan eksempler fra geologisk dyptid brukes i dagens klimadebatt. Seminariet utgår från en artikel i Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research.

10 oktober 2019: Samla samtid

CHSN seminarium: fil.dr. Elin Nystrand von Unge presenterar sin avhandling Samla samtid.

Avhandlingen Samla samtid handlar om kulturhistoriska museers samtidsinsamling. Att samla och dokumentera den egna samtiden är en praktik som i Sverige utvecklades på 1970-talet. Syftet var att de kulturhistoriska museerna, på ett samordnat och systematiskt vis, även i framtiden skulle kunna berätta om den tid som gått. Med hjälp av etnografiska metoder undersöks i den här studien hur formandet av denna praktik har gått till. Hur påverkas den kunskap som produceras inom ramen för museernas verksamhet av att byggas ur ett pågående, samtida fenomen, snarare än ett historiskt? Vilka är effekterna av att det historiska djupet har blivit så grunt att vi skapar historia direkt ur samtiden?

22 maj 2019: Kulturarv som samverkansprogram

CHSN seminarium: Kulturarv valdes 2018 till pilotprojekt för ett av tre inrättade strategiska samverkansprogram på Stockholms universitet. Docent Louise Wallenberg berättar om arbetet och incitamenten.

På uppdrag av Områdesnämnden för humanvetenskap på SU inrättades tre strategiska samverkansprogram under 2018. Programmen är kopplade till det Humanvetenskapliga områdets profilområden – kulturarv, migration och integration, samt vård och hälsa – och är tänkta att utgöra en modell för långsiktiga samverkansformer där alla kategorier av samverkan (forskningssamverkan, utbildningssamverkan och samhällspåverkan) ska innefattas. Programmen har som mål att involvera flera miljöer inom Stockholms universitet och olika externa parter med tydlig koppling till respektive område och i sina former för samverkan tydligt svara mot aktuella samhällsutmaningar.

Kulturarvsprogrammet har valts som pilotprojekt. Fyra workshops har hållits inom projektet mellan hösten 2017 och våren 2019 vilket resulterat i ett fokus på upprättandet av en kommande aktivitet för att förena forskare och externa parter: Sthlm Culture and Science Week. Under 2019 kommer medel att sökas för dess genomförande under 2020–2026.

Louise Wallenberg, docent vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet, och tidigare samverkanskoordinator för hist-fil, delar med sig om sina erfarenheter av att försöka bygga upp programmet i dess första fas – och om incitamenten bakom.

15 februari 2017: Sarpsborg 1000 years
CHSN seminarium: Anne Lidén från institutionen för Humanistiska och Samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik berättar om projektet Sarpsborgs 1000-årsjubileum samt om fredsarbete och kulturarvspedagogik kring Födelsekyrkan i Betlehem.

7 mars 2016, kl 15-17: Seminarium om postnukleära landskap

Mingelträff med Nätverket för kritiska kulturarvsstudier på Stockholms universitet, med presentation av aktuell forskning om post-nukleära landskap.
Anna Storm (teknikhistoria) och Florence Fröhlig (etnologi) presenterar sitt projekt "Post-nukleära landskap: Att leva med ett radioaktivt arv", som syftar till att undersöka de komplexa uppgifter vi står inför med anledning av det framväxande post-nukleära landskapet. Under seminariet presenteras även ett evenemang som planeras för att uppmärksamma 30 år sedan Tjernobylolyckan.