Språk och samhällsutmaningar är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Här samlas sociolingvistiskt och diskursanalytiskt orienterade forskare som intresserar sig för språkvetenskapliga frågor i förhållande till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet
Foto: Cienpies Design, MostPhotos.
Forskargruppen har fokus på hur ideologier, kunskapsfält, maktförhållanden och erfarenheter skapas och återskapas språkligt och retoriskt. Vi intresserar oss för organisationers, gruppers och individers språkliga meningsskapande i sociala sammanhang, för hur de framställer och positionerar sig själva, andra och olika intresseområden. Vi undersöker debatter och diskussioner, historieskrivning och förhandlingsprocesser samt villkor för lärande och utveckling. Våra studieobjekt kan vara ideologier, normer, argumentation, kategorisering, metaforer, begrepp, diskriminering och identitet. Våra material är texter, samtal och etnografiska observationer.
En uppgift som gruppen arbetar med är att identifiera och föreslå språkvetenskapliga forskningsuppgifter i relation till vad som utpekas som våra stora samhällsutmaningar: ett manifest för språk och hållbar utveckling!
Projektet bygger på intervjuer med migranter som deltar i olika språkutbildningar: Svenska från dag 1, sfi (svenska för invandrare) och språkintroduktion samt uppföljningsintervjuer med deltagarna tre år senare.
I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige: modersmålsundervisning, som utgör en del av det reguljära svenska skolsystemet, och språkundervisning i s.k. komplementära skolor, som organiseras utanför det nationella skolsystemet.
När Rädda Barnen går från att inom Sverige främst arbeta med påverkan och opinionsbildning till att också börja erbjuda välfärdstjänster inom utbildning, arbete/försörjning och vård och omsorg, blir medvetenhet om och arbete med verksamhetens inramning och berättelser av yttersta vikt för organisationen.
Projektet syftar till att fördjupa vår förståelse för samhällskommunikationens komplexa uppgifter i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Delstudierna använder verktyg från sociolingvistik och diskursanalys för att undersöka språkets roll i samhällsförändringar, och mer specifikt språkliga meddelandens roll i mänskligt agerande.
Projektet Samsyn bygger på nära samverkan mellan forskargruppen Intensivsvenska och Skolverkets projekt Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram – styrning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för elever på introduktionsprogrammen att få goda och likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan och att öka kunskapen om kollektivt lärande i praktiken.
Linnea Hanell, forskare vid Stockholms universitet och språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen, har studerat olika sätt som språkbruk och språkbruksförändring kan relatera till hållbar utveckling på miljö- och klimatområdet.
Blogginlägg på jonkoping.se om hur läraren Linda Glaad med kollegor i sitt arbetslag har ingått i skolutvecklingsprojektet Intensivsvenska Samsyn, som ges vid vår institution. Samsyn – Samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram. Informationsträff om Samsyn i mars.
Medierad diskursanalys. Att studera nexus mellan språkbruk och handling. Ny handbok i analys av förhållandet mellan samhälle, handling och språkbruk. Författare är Mona Blåsjö, Johan Christensson och Linnea Hanell.
I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige för att skapa en bredare förståelse av Sverige som flerspråkigt samhälle. Projektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet.
