Upp emot 300 000 kenyanska medborgare arbetar i gulfstaterna på tillfälliga kontrakt. Bland dessa migranter är villkoren för kvinnliga hushållsarbetare särskilt hårda. Civilsamhällesorganisationer och media rapporterar regelbundet om att utländska hushållsarbetare utsätt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

Syftet med projektet är att undersöka förändrade och bestående attityder till epilepsi och hur dessa förändringar har påverkat tillgången till skola och utbildning för personer med epilepsi

Nästan dagligen rapporteras i media om ett handfallet svenskt utbildningsystem. Skolsegregationen ökar och likvärdigheten minskar mellan olika skolor i elevers måluppfyllelse. Projektet Att ta skolan i egna händer handlar om hur kommuner i Sverige försöker hantera segregeringen i skolan genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning.

Under decennierna kring sekelskiftet 1900 uppstod feministiska massrörelser i de västeuropeiska industristaterna som drev frågan om demokrati och allmän och lika rösträtt. Syftet med projektet har varit att försöka förstå arbetarkvinnornas handlande och vad som kan förklara att de valde den borgerliga feminismen framför klassolidariteten.

Under covidpandemin framträdde den svenska elevrörelsen som en stor kritiker av distansundervisningen, men hur har det sett ut historiskt? Hur uppstod de svenska elevförbunden? Hur har deras politik och idéer utvecklats i relation till förändringar inom svensk politik, skolsystemet och ungdomskulturen?

Med tanke på att internatskolors långa historia i Sverige och dess betydelse för utbildning och fostran av eliter i det svenska samhället, är forskningen om internatskolor förvånansvärt begränsad.

Projektet handlar om framväxten av kunskaper för internationella jämförelser som utvecklades efter andra världskriget för att på global nivå forma den moderna skolan.

Skolan har länge betraktats som en central plats för demokratisk fostran. Trots det har den utbildningshistoriska forskningen sällan intresserat sig för hur, varför och i vilken utsträckning de demokratiska idealen i praktiken fått eller inte fått en plats i skolan. I projektet vill vi bland annat undersöka elevers demokratiska inflytande över skolan.

Vilka faktorer spelar roll för att nå studieframgång? Vi är en grupp forskare från Stockholms universitet och Södertörns högskola som forskar om ungdomar som är framgångsrika i skolan i Stockholms- och Mälardalsområdet. Det vi vill veta är hur eleverna har lyckats med sina studier och vad det är som inspirerar dem till fortsatta studier. 

Underrepresentationen av vissa grupper inom högre utbildning, särskilt inom naturvetenskap och teknik, leder till bristande mångfald. I förlängningen får detta negativa effekter för den teknikintensiva industrin, bland annat då det begränsar deras förmåga att förnya sig och att svara på globala utmaningar.

Projektet syftar till att fördjupa kunskapen om internationella akademikers erfarenheter av att flytta till Sverige efter att ha blivit anställd på ett svenskt universitet eller högskola inom ämnesområdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) mellan 2008–2024.

Hur kan mottagandet av nyanlända unga i olika kommuner organiseras framgångsrikt för att ge bättre möjligheter för dem att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan? Det är huvudfrågan som forskarna i projektet vill söka svar på.

Skolan i Sverige ska vara likvärdig men var barn och unga bor och i vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå de nationella kunskapskraven. Tre grundskolor som bryter detta mönster väckte forskarnas nyfikenhet.

Under de senaste decennierna har digital teknologi kommit att spela en alltmer central roll inom de flesta områden I samhället. Inom museernas verksamhetsområde har ny teknologi bland annat inneburit nya möjliga sätt att arbeta med förmedlingsuppdraget.

I svensk offentlighet har den akademiska pedagogikdisciplinen ibland blivit ifrågasatt, inte minst på senare tid, samtidigt som den anses vara central för skola och samhälle. Denna tvetydiga roll har manifesterats många gånger genom disciplinens historia.

Den nationella forskarskolan ”Perspektiv på dagens skola: Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK)” är en unik satsning på utbildningshistorisk forskning som syftar till att ge ett grundläggande bidrag till det internationella utbildningshistoriska forskningsfältet genom att utveckla forskningsinriktningen ”tillämpad utbildningshistoria.”

Forskning visar att en tilltagande boende- och skolsegregation skapat en påtaglig ojämlikhet mellan olika kommuner och enskilda skolor. Var barn och unga bor och vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för möjligheten att nå kunskapskraven och att studera vidare. Vilka är orsaker och vad kan göras för att förändra situationen?

Från sent 1800-tal och framåt fanns det ute på svenska skolor stora museisamlingar som användes didaktiskt i undervisningen. Men vad hände sen? Vilken roll har museet haft i undervisningen och hur har den förändrats över tid är några av de frågor som forskarna Eva Insulander och David Thorsén vill besvara i detta forskningsprojekt.

I alla tider har föräldrar engagerat sig i både sina egna barns skolgång och i skolan som institution. Projektets övergripande syfte är att beskriva föräldrars relation till den svenska skolan, med ett särskilt fokus på deras tillit till skolan som institution och hur denna har förändrats över tid.