Från gift till vardagsmat - om rusmedlens historia i Europa
Under 1600-talet introducerades europeiska konsumenter för ett brett spektrum av nya beroendeframkallande varor, rusmedel eller ”intoxicants” — som kakao, kaffe, opium, socker, te och tobak. Vilken betydelse fick rusmedelen och hur har vår syn på beroende skiftat genom historien? Det tittar forskare från Stockholms universitet på i två pågående forskningsprojekt om droghistoria och ekonomi.
Artikeln bygger på föreläsningen ”Socker, tobak, opium och den globala ekonomin” med historikern Leos Müller, kulturhistorikern Ulrika Torell och ekonomhistorikern Daniel Berg, inspelad på Kuturhuset Stadsteatern den 15 december 2021.
Sockret - konfekt och medicin i kombination
Sockret, som hade både konserverande och plastiska egenskaper, blev snabbt oundgängligt, framför allt som en del av läkemedelsproduktionen.
Ulrika Torell, kulturhistoriker, forskare och intendent vid Nordiska museeet, förklarar:
Opium - ruset en del av den medicinska effekten
Narkotiska preparat gjorde också sitt intåg via medicinen. Opium sågs inte som något negativt och ruset var tillsammans med de smärtstillande egenskaperna en del av den medicinska effekten.
Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia, disputerade 2016 med avhandlingen "Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925", förklarar:
Konsumtionsrevolutionen och det blodstänkta sockret
En grundförutsättning för den nya tiden var kolonialism och slavhandel. Varorna kom från kolonier och distribuerades via komplexa globala handelsnätverk. Ett faktum som redan på 1700-talet väckte frågor om det verkligen var moraliskt försvarbart att konsumera till exempel socker.
Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Föreståndare för Centrum för maritima studier, CEMAS, förklarar:
Kaffe + socker = större effekt
Men trots moraliska frågetecken blir varorna snabbt en del av vardagen. Bland annat på grund av att substanserna kombineras på olika sätt som skapar dagens kopplingar mellan kaffe och sju sorters kakor, eller kaffe och en cigarett.
Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia, disputerade 2016 med avhandlingen "Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925", förklarar:
Se hela föreläsningen
Socker, tobak, opium och den globala ekonomin - Kulturhuset Stadsteatern den 15 december 2021
Se fler föreläsningar om ämnet
När kaffet var det mest förbjudna - Kulturhuset Stadsteatern 11 november 2021
Om deltagarna
Ulrika Torell, kulturhistoriker, forskare och intendent vid Nordiska museeet inom områden som rör matens, måltidernas och ätandes historia.
Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Föreståndare för Centrum för maritima studier, CEMAS.
Forskningsfokus: svensk sjöfart och handel under 1700-talet, framförallt relationen mellan utrikespolitik och ekonomisk utveckling.
Läs mer om Leos Müllers forskning
Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia, disputerade 2016 med avhandlingen "Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925".
Forskningsfokus: Rusets ekonomi: svensk opiumhandel under 1700- och 1800-talet.
Sedan 2019 ingår Daniel Berg i forsknigsprojektet Indexkritik, som fokuserar på samhällsekonomin och konsumentprisindex, bland annat med koppling till läkemedel och droger.
Läs mer om forskningsprojektet Indexkritik
Moderator för samtalet är författaren och journalisten Gabriella Ahlström.
Läs mer om Gabriella Ahlström
Intoxicating Spaces
Forskningsprojektet Intoxicating Spaces är ett samarbete mellan flera europeiska universitet.
Med fokus på fyra europeiska städer – Amsterdam, Hamburg, London och Stockholm – studerar Intoxicating Spaces hur nya ”intoxicants” påverkade urbana offentliga rum, och hur dessa urbana miljöer skapade breda europeiska beteendemönster och praktiker under perioden 1600 till 1850.
Senast uppdaterad: 17 december 2021
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen