Forskningsinriktningar inom tolkning
Inom tolkning forskar vi främst om barn och tolkning, kognitiva aspekter av tolkning, skrivtolkning, tolk-medierad interaktion och tolkutbildning.
Barn och tolkning
Barn både använder tolk och agerar som tolk (språklig mellanhand eller ”child language broker”) i olika sammanhang. Frågor som är centrala på det här området handlar om hur barn förstår tolkning och hur tolkning påverkar barn, vilka barn som agerar tolk, i vilka situationer som barn tolkar. Inom området används både kvantitativa och kvalitativa metoder med instrument som intervjuer, enkäter och fältobservationer.
Kognitiva aspekter av tolkning
Inom området studeras översättningsprocessen med en mängd empiriska metoder, för att ge ytterligare inblick i hur vägen från käll- till måltext ser ut i olika översättningssituationer. På TÖI fokuserar forskningen både på de kognitiva processernas natur vid olika avgränsade översättningsproblem eller tolksituationer. Vi undersöker också kognitiva processers förändring vid uppbyggandet av tolk- eller översättarkompetens. Kognitiva aspekter av översättning studeras också med hjälp av etnografiska metoder i faktiska arbetsplatssammanhang, t.ex. översättningsbyråer. Här rekonstrueras kognition, t.ex. minnesprocesser, genom att interaktionen mellan olika aktörer och deras interaktion med tekniska hjälpmedel studeras.
Simulering av tolkade samtal
Simuleringar som efterliknar situationer där tolkade samtal förekommer är vanliga för att öva eller testa tolkar och tolkanvändare. Det kan gälla allt från drillövningar i språklabbsmiljö med inspelade repliker till längre rollspelsscenarier med deltagare från sjukvård eller rättsväsende där tolkarna övas i realistiska situationer eller prövas för auktorisation. Forskningen på TÖI om simulering av tolkade samtal fokuserar i dag på hur rollspel och andra simuleringar konstrueras och undersöker bland annat vad som kan övas och testas med olika typer av rollspel.
Skrivtolkning
Ett antal centrala aspekter av skrivtolkning studeras vid institutet, t.ex. interaktion mellan människa och skärm, karakteristika på mycket snabb tangentbordsskrivning under skrivtolkning, och användandet av prosodiska drag i talet vid skrivtolkning. Dessutom undersöks utvecklingen av s.k. återtal (eng. respeaking) som skrivtolkningsmetod i Sverige.
Tolkmedierade samtal i smärtrehabilitering
Långvarig smärta är ett ökande hälsoproblem och drabbar cirka 20 % av befolkningen i Europa. Förutom nedsatt funktion och begränsningar i aktivitet för individen leder dessa problem ofta till stora samhällsekonomiska kostnader. Internationella studier har visat att minoriteter med begränsade kunskaper om det nya samhället har sämre möjligheter när det gäller att få adekvat behandling för sin smärtproblematik. Det överensstämmer med den bild som rapporterats från Nationellt register över smärtrehabilitering (NRS), ett svenskt kvalitetsregister för specialistvård. Erfarenheterna visar att vården inte är jämlik och att många patienter inte kommer i fråga för smärtrehabiliteringsprogram pga. språkbarriärer. Rehabiliteringsprogrammen behöver utvecklas för att kunna erbjuda tolk-medierade behandlingar.
Tolkmedierad interaktion inom juridik, vård, skola, diplomati, journalistik, etc.
Forskning om tolkmedierad interaktion utgår från kommunikativa praktiker och samspel som involverar individer som samtalar på olika språk med hjälp av tolkar. Det kan handla om utbildade tolkar eller individer utan tolkutbildning som ges i uppdrag eller tar på sig att tolka, t.ex. barn, som spontant assisterar föräldrar och institutionella företrädare språkligt (ad hoc-tolkning). Tolkmedierad interaktion kan utforskas som situerad, genrespecifik, kommunikativ praktik, med tillämpning av t.ex. samtalsanalys, multimodal analys och narrativ analys.
Tolkutbildning
Forskning om tolkutbildning kan handla om undervisningsmetoder (i klassrum, nätbaserade, interprofessionella övningar o.s.v.), metoder för att testa lämplighet (inträdesprov) och metoder för att testa kvalitet (delprov/slutprov/auktorisation). Bland studierna om tolkutbildning finns även studier om tolklärarutbildning samt studier om utbildning av avnämare, alltså professioner som använder sig av tolktjänster, såsom juridiska, medicinska och andra yrkesområden.
Kontakt
Senast uppdaterad: 3 mars 2023
Sidansvarig: Tolk- och översättarinstitutet