Forskningsämne Lek, omsorg, utveckling och lärande i förskola, skola och fritidshem

En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor.

Avhandlingen intresserar sig för högstadieelevers relationsarbete och i synnerhet deras sätt att göra vänskap. Mer specifikt analyseras elevernas relationsvardag utifrån hur sociala och symboliska gränser dras, utmanas och upplöses.

Avhandlingen beskriver och analyserar hur skolvalfriheten som policy (uppfattad som möjlighet och hot), vardaglig praktik (att förhålla sig till och navigera) och diskurs (talet om policyns och praktikens olika aspekter) omsätts på en lokal skolmarknad i en socioekonomiskt och etniskt polariserad storstadsregion.

Att stötta yngre barns självreglering och renlighetspraktiker

Kontinuitet och förändring i talet om material och arbetssätt i tidskriften Barnträdgården 1918–1945.

Datorspelande och skolresultat bland unga: vilken betydelse har datorspelande för utbildning och skolrelevanta beteenden? Genom att tillämpa ett multidimensionellt perspektiv på utbildning och med tillgång till ett datamaterial med ovanligt detaljerade uppgifter om tid för datorspelande, adresserar det här projektet mekanismer som ingår i teorier på området.

Skillnaden i kunskapsnivå mellan barn ökar och forskning visar på stora skillnader i tidig matematik redan före skolstart. Inom projektgruppen ser vi att det finns ett behov av att studera hur aktiviteter med digitala verktyg i förskolan kan utvecklas för att främja barns utveckling och lärande.

Syftet är att bidra med en förståelse för barns multisensoriska förbindelse med sociala relationer, maktposititioner, material, kamerans kropp och mänskliga kroppar, rörelse och tid.

Hur ser pedagogers erfarenheter av att möta tiggeri med barngruppen ut? Är tiggeri ett ämne som tas upp av vuxna eller barn i förskolan och i så fall på vilket sätt? Vilka pedagogiska och etiska svårigheter och möjligheter uppstår när det närmas i en förskolekontext? Och vilken betydelse har barnböcker när det gäller att närma sig känsliga ämnen i förskolan?

Förskolan är idag en etablerad barninstitution som skapar och reproducerar föreställningar om barn och barndomar - via tal, texter och bilder i och om förskolan. Sådana föreställningar är avgörande såväl för barns vardagsliv som för de handlings- och livsvillkor förskolan erbjuder barn, föräldrar, vårdnadshavare och personal.

Projektet syftar till att testa och utvärdera två pedagogiska praktiker genomförda tillsammans med fyra- och femåringar och deras pedagoger.

Hur ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i elevernas behov och intressen kan se ut.

Övergripande handlar studien om diskursanalytiska styrningsperspektiv som problematiserar organisering av fritidshem som institution, samt organisering i fritidshemmets praktik.

En av forskningsinriktningarna vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Forskningsområdet har bedömts som ett ledande forskningsområde vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet.

Studiens syfte är att studera lärare i fritidshems undervisningshandlingar för att förstå deras undervisningskunskap.

Avhandlingens syfte är att experimentera och utforska hur barns engagemang och kreativitet kan tas tillvara

Forskarnavet har ett tvärvetenskapligt fokus på digitalisering i förskolan. I gruppen finns bland annat förskoledidaktik, pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap, kognitionsvetenskap, psykologi, neurovetenskap och ämnesdidaktik representerat.

Hög kvalitet i förskolans verksamhet har avgörande betydelse för barns utveckling och lärande och innebär en betydande potential vad gäller att bygga jämlika och motståndskraftiga demokratiska samhällen som är grundade på social rättvisa.

Avhandling om nyanlända invandrarfamiljers uppfattning av svensk förskola och hur den kommit till uttryck i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen.

Om vad kunskap från det neurovetenskapliga forskningsfältet och förskolans teorier om barns lärande och didaktiska lärandepraktiker kan producera.

Didaktisk design och digitala lärplattor i förskolan.

Syftet med forskningen var att undersöka hur personal i Sverige och England pratade om lek och hur man kunde underlätta den, hur lekbegrepp bidrog till olika lekövningar och hur det kan vara möjligt att transformera lekövningsarkitekturer.

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka elevernas lärande och att utveckla bedömningsinstrument för att bedöma elevernas kunskaper i programmering för att stödja och utveckla undervisningen i programmering i svensk grundskola.

En möjlighet att överskrida könsnormer med koppling till estetiska uttrycksformer, naturvetenskap, teknik och matematik?