Ett stort antal makar och barn som är aktiva i arbetslivet har en familjemedlem med en kronisk sjukdom. När patienten får sin diagnos påverkar detta familjen dess dynamik och orsakar en extra stress.

Länders politiska åtgärder mot covid-19 delar ett uttalat mål att värna folkhälsan, men de skiljer sig starkt åt i såväl upplägg som resultat. Detta projekt består av tre överlappande studier med syftet att undersöka hur ojämlikhet i hälsa har påverkats av politiska bestämningsfaktorer under covid-19-pandemin.

Syftet med projektet är att undersöka oavsiktliga hälsokonsekvenser när det gäller olika aspekter av föräldraförsäkringen i Sverige, samt att studera samspelet med hälsa, före och efter barnafödande, och föräldraledighet.

New Public Management i svensk missbruks- och beroendevård

Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige: fokus på sociala bestämningsfaktorer för hälsa.

Forskning har visat att förlusten av en anhörig har konsekvenser för den psykiska hälsan. Även om pandemin kommer att övergå så kommer den att fortsatt inverka på den psykiska hälsan hos anhöriga även efter pandemin.

Projektet finainseras av Stockholms universitet genom rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning.

Integrerad och drogfri, i behandling eller död? En 20-års uppföljning av kvinnor och män i svensk missbruks- och Beroendevård.

Alkohol, narkotika och tobak utgör ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Detta projekt bidrar med helt ny kunskap om i vilken utsträckning det lokala förebyggande ANT-arbetet i Sverige varierar mellan kommuner och i vilken utsträckning arbetet leder till minskade ANT-relaterade problem.

Syftet med projektet har varit att undersöka de politiska diskussionerna om, och den byråkratiska hanteringen av, den svenska narkomanvården under åren 2001–2015.

Programmet innefattar fem olika forskningsområden, där vi genomför en rad olika studier för att följa utvecklingen och öka kunskapen om hur reglering, prevention, bedömning och behandling av spelproblem kan förbättras, på det individuella planet och ur ett större samhällsperspektiv.

Nätverk som syftar till att samla juniora och seniora forskare som arbetar med frågor om privatisering och konkurrensutsättning av tjänster som förmedlas via socialtjänstens individ- och familjeomsorg i de olika nordiska länderna.

Risker med injektionsbruk av narkotika i en svensk kontext (RISK): Prevention av skadeverkningar i praktiken enligt brukare, vårdpersonal och samhällsaktörer.

Det svenska skolsystemet har genomgått stora strukturella förändringar under de senaste två decennierna vilket föranlett frågan om det också skett en ökad sortering av elever till skolor efter deras socioekonomiska och etniska bakgrund.

Syftet med forskningen är att undersöka hur olika sociala bestämningsfaktorer (socialpolitik, boendesegregation, arbetsvillkor, hälsobeteenden, socioekonomiska förhållanden och krigstrauma) kan påverka hälsan bland individer som har en utländsk bakgrund.

Idag saknas förebyggande strategier för barn till flyktingföräldrar med svår traumatisk stress i Stockholms län och de flesta andra landsting.