Kan du uppleva 1800-talets Paris genom att läsa en roman? Och kan du känna som Sapfo, flera tusen år efteråt? Inom forskningsområdet historicitet och historiografi studerar vi dels vad det innebär att närma sig litteratur från det förflutna, dels hur berättelsen om det förflutna etableras och förändras.

Många forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet studerar litteratur före 1800. Även perioden efter 1800 och modernismen utgör centrala forskningsområden. Vår undervisning är präglad av ett historiserande perspektiv med kronologiska studier av den västerländska litteraturen. Därmed ställer vi ständigt frågor kring texternas historicitet, och vi möter och omprövar tidigare historiografi. Utmärkande för vår inriktning mot historicitet och historiografi är den teoretiska reflektionen kring temporalitet. Området innefattar många teoretiska perspektiv med fokus på historicitet, såväl editionsfilologi, textkritik och arkivstudier som minnesstudier, receptionsstudier, hermeneutik och kritiska perspektiv på periodisering. Forskargruppen knyter därmed an till flera av våra forskningsområden som Barn - och ungdomslitteratur, Medialitet och materialitet, Förmodern och tidigmodern litteratur, Modern och samtida litteratur.

Forskningsområdet innefattar breda litteraturhistoriska projekt som Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia (red. Boel Westin) och Natur & Kulturs litteraturhistoria (red. Carin Franzén & Håkan Möller). Projekten inom forskningsområdet behandlar exempelvis Medeareception under 1700-talet (Anna Albrektson), svenskt kulturellt minne under 1800-talet (Krzysztof Bak), handskriftens litteraturhistoria (Thomas Götselius), och minne och plats i världslitteraturen (Anna Jörngården).

Forskargruppen ingår i nätverk och samarbeten inom Institutionen för kultur och estetik, vid Stockholms universitet, nationellt och internationellt – inom de forskningsområden som nämns ovan och som avgränsas av tidsperiod, teori, eller ämne pågår verksamhet som berör historicitet och historiografi.